Förändrad agendasättning och journalistik inom dagspressen

Dagspressen har i stort sett reducerats till en förmedlare av internationella nyheter, svensk opinionsbildning och reklam.

Diskussionunderlag

Författare: Christer Nylander
Datum 2019-11-10

Innehållförteckning

Inledning
Syfte
Begrepp
Metod och material
    Avgränsningar
    Sekundärmaterial

Bakgrund
Historia dagordnings-/agendasättningsteorin
Dagens mediesamhälle
Dagspressen största företag
Dagspressens historia 1995-2016
Press- och mediestöd

Förändrad agendasättning och journalistik
Dagspressens möjligheter att uppfylla sitt samhällsansvar
Hur skall dagspressen framledes kunna ta sitt samhällsansvar?
Förslag på vad som kan göras?
    Dialog med ägarna av dagspressen
    Presstöd
    Påskynda omställningen till digitala medier
    Journalistik
Bilaga Dagspressen i Sverige

Inledning

I vårt samhälle är den viktigaste förmedlaren av fakta, opinion, aktuella händelser, till och mellan politiker, medborgare, företag och andra intressenter - dagspressen. Det sker antingen direkt genom digitala och analoga tidningar, eller indirekt genom deras genomslag i sociala medier, TV, radio och andra medier. Ofta uppfattar vi informationen som sanningar utan att reflektera över dem, och uttalar oss utan att ha egna erfarenheter som grund för våra uppfattningar. Härigenom har dagspressen ett enormt ansvar, som får djupgående återverkningar på den politiska demokratin, agendasättning, bildningsnivå, polarisering, kultur och vår nationella förmåga att uppnå FN:s 17 hållbarhetsmål.

Syfte

Syftet med detta dokument är att ge en bakgrund till förslaget "Förändrad agendasättning och journalistik inom dagspressen".

Begrepp

Agendabyggande: beskriver den pågående processen där olika grupper försöker överföra sina intressen till att bli offentliga beslutsfattares intressen.1

Agendasättning: beskriver hur nyhetsmedier har förmågan att påverka tematiken på de ämnen som diskuteras genom hur de (1) filtrerar och skapar verkligheten genom sina skildringar, (2) hur koncentrationen på några få ämnen leder till att mediekonsumenter uppfattar dessa ämnen som viktiga.2 Kallas också dagordningsteorin, vilken består av två delar som kallas första och andra nivån. Första nivån handlar om att medierna påverkar vilka saker vi tänker på och har åsikter om. Andra nivån handlar om hur vi tänker på dessa sakers attribut, även kallat priming och framing.3

Goodwill: uppstår vid ett företagsköp om köpeskillingen överstiger det förvärvade bolagets bokförda kapital.4

Intermediär agendasättning: hur dagspressen styr andra mediers innehåll och vice versa, inklusive hur medierna arbetar, hur flödet av nyheter ser ut, och vem som har störst kontroll över dito.5

Journalistik: kallas den framställning, insamling, urval och bearbetning av innehåll som präglas av rapportering från verkliga händelser och nyheter.6

Priming: handlar om sambandet mellan yttre stimuli, exempelvis medieinnehåll, och de bedömningar människor gör grundade på denna input.7

Metod och material

Avgränsningar

Ämnet omfattar dagspressen i Sverige.

Sekundärmaterial

Valda källor utgörs i dominerande grad av böcker, artiklar och rapporter från kända svenska institut, universitet och tidningar. OBS! Paragrafer i kapitel "Bakgrund" har i samtliga fall kopierats direkt från källor utan angivelse av citat, endast fotnot. Text har kopierats och sammanfogats till en relevant helhet utifrån detta dokuments syfte. 

Bakgrund

Historia dagordnings-/agendasättningsteorin

Teorin kan spåras bakåt till 1920-talet då den amerikanske journalisten Walter Lippman i boken "Public Opinion" diskuterade och kritiserade den makt massmedier hade över människors tänkande, genom att vara den instans som försåg människorna med kunskap om sådant de själva inte kunde uppleva direkt.8

Under mitten av förra seklet utvecklades tanken om att massmedierna förvisso tillhandahöll stora mängder information, men att det var människors sociala band som var avgörande för kommunikationsprocessen. Sett i detta sammanhang ansågs massmediernas makt över människornas tankar vara tämligen begränsad.9

Agendasättningsteorin på 1970-talet bekräftade statistiskt (The Charlotte Study, 1972) hur massmediernas berättande påverkade människors tänkande.10 Sedan dess har allt finare mätverktyg utvecklas som förstärker sambandet mellan medieinnehåll och opinion i samhället. En annan gren, intermediär agendasättning, tittar på hur tidningar styr andra mediers innehåll eller vice versa. En viktig del av intermediär agendasättning är att beskriva hur medierna arbetar, hur flödet av nyheter ser ut, och vem som har störst kontroll.11 12 13 14 15

Sedan dagordnings-/agendasättningsteorin publicerades första gången, har mer än 400 böcker, artiklar och andra skrifter producerats, vilket gör den till en av de mest undersökta teorierna. Därför är det med hög säkerhet man kan fastslå att det grundläggande sambandet i teorin stämmer.16

Forskning har visat att medierna är mer kraftfulla i sitt agendasättande kring hur allmänheten känner eller uppfattar beskrivningen av ett ämne eller attribut, än vilken händelse eller nyhet som man anser viktig. Det vill säga, dagordningsteorins andra nivå har en starkare effekt än den första.17

Agendasättningens effekter resulterar också i nya lager av agendasättande där huvudsakligen konsumenterna agerar filter, så kallade gatekeepers. Även om journalisterna fortfarande är de främsta agendasättarna så är det viktigt att förstå medielandskapets utveckling och förändringar som bland annat bidragit till att även konsumenterna fyller en filtrerande och därmed högst påverkande roll inom mediernas agendasättande.18 19 20 21

Dagens mediesamhälle

Samhället har blivit alltmer digitaliserat och svensken lägger i genomsnitt flera timmar på medier varje dag. Medierna har en mycket stor inverkan på vad som diskuteras i samhället, vad människor tycker och säger, vad som politiskt prioriteras, hur politiker betraktas, etcetera. Detta påverkar hela vårt demokratiska system och samhällsutveckling. Med tanke på den ekonomiska utvecklingen inom dagspressen är det naturligt, men högst olyckligt, att de stora medieföretagen inte tar sitt samhällsansvar, utan prioriterar vinst, upplagor, och ofta engagerar sig i medveten opinionsbildning grundad i särintressen.22 23

En av dessa negativa samhällsspiraler handlar om politiker och politiskt beslutsfattande. Eftersom mediers tittarsiffror gynnas av sensationer och polarisering, har politiker blivit en utsatt målgrupp, ofta genom mediadrev. Möjligheterna för att försvara sig i medier är låg vilket resulterar i att politiker blir mindre benägna att ta risker och våga vara radikala. Polariseringen har också medfört att hot mot politiker blivit vanliga och att karriären snabbt kan ta slut även om felstegen är små, eftersom motståndarsidan kan aktivera en mängd medieverktyg för att uppnå sitt mål. Denna situation har också resulterat i att allt färre människor vill bli politiker, vilket på sikt minskar kompetensen inom det politiska systemet. I sin tur ökar detta medborgarnas politikerförakt och grogrunden för populistiska politiska partier, och en degenerering av debattklimatet i riksdagen. Det verkar dessutom som om populismen sprider sig till andra partier varvid förtroendet för riksdagen faller ytterligare.24 25 26 27

Medierna brist på ansvarstagande har i sin tur skapat misstro mot sig själv, speciellt från extremhögern som använder situationen för att rekrytera väljare. Resultatet är att polariseringen ökar ytterligare. Mediers trovärdighet ifrågasätts numera dagligen i sociala medier.28

Dagspressens största företag

Det största medieföretagen inom digitala och analoga tidningar i Sverige är: (osäker ägarlista)

Familjen Bonnier

  • Dagens Nyheter
  • Expressen
  • Kvällsposten
  • GT
  • Dagens industri
  • Mittmedia
  • HD/Sydsvenskan

Schibstedt

  • Aftonbladet
  • Svenska dagbladet

Erik och Asta Sundins Stiftelse 

  • Norrköpings Tidningar 
  • Östgöta Correspondenten 
  • Norrländska Socialdemokraten
  • Norrbottens-Kuriren
  • Upsala Nya Tidning samt ytterligare 5 lokaltidningar

Dagspressens historia 1995-2016

Författaren Stefan Melesko, som har lång karriär i branschen, och som nu är docent i Medieekonomi vid Handelshögskolan i Jönköping, har sammanfattat branschens nuläge i rapporten "Myten om tidningskrisen?" (2017). Början och mitten av 1990-talet kännetecknades av en lång och djup lågkonjunktur. Tidningsbranschen försökte möta krisen med kraftiga kostnadsbesparingar. Dagens Nyheter höjde 1991 abonnemangspriset i ett enda steg med 30 procent. Upplagan minskade endast med 3 procent, vilket betydde att prenumerationsintäkterna plötsligt täckte 31 procent av kostnadsmassan. De 31 procenten sjönk dock till 28 procent 1995, men det var ändå en påtaglig nivåhöjning. De sista åren på 1900-talet präglades av en viss internationalisering av den tidigare så hemmamarknadsbetonade dagstidningsbranschen. Svenska företag gick in i andra länder, i första hand nordiska och baltiska och främst norska företag visade ett intresse för den svenska marknaden. En av de bakomliggande orsakerna var en intensiv debatt om ägarkoncentration som fördes både i Sverige och Norge.Inte minst Bonnierkoncernen, som alltid strävat efter att inte bli beskyllda för att ha en alltför stark maktposition bland medieföretagen, drog öronen åt sig. Att expandera utomlands blev en lösning för att fortsätta växa utan att riskera politiska ingripanden. Dessutom var tilltron till möjligheterna att skapa synergier stor. Nu blev det ingen lagstiftning mot ägarkoncentration i Sverige, men denna idag något bortglömda debatt är viktig för att förstå hur de stora medieföretagen resonerade. Dagspressens samlade annonsintäkter minskade varje år under resten av 2000-talet. Det gäller både storstads- och landsortspress. Kvällspressen hade en annorlunda och bättre utveckling, men kunde genom sin litenhet inte påverka de aggregerade siffrorna. Paradoxalt nog steg lönsamheten trots fallande annonsintäkter. Orsaken var minskade kostnader och ändrade strukturer, variabler som branschen själv hade större möjligheter att påverka. Det visar på en gammal lärdom i branschen: först när lågkonjunkturen inträffar initieras kostnadsreduktionsprogram. Europa upplevde flera fusioner mellan flera regionala tidningsföretag mellan 2000-2005. Utvecklingen utomlands har kännetecknats av en aggressiv lånefinansierad expansion med en tendens till att förvärva till höga priser vilket därmed skapat stora goodwillposter, som kan behöva bli föremål för nedskrivning i en avstannande samhällsekonomi. Alla dessa företags agerande grundades i samma insikt: dagspressen som bransch behövde omstruktureras. Större aktörer behövdes. Jakten efter storlek och kritisk massa blev därför styrande. Men om flera företag drivs av samma ambition och antalet köpobjekt är få skapar det en tendens till att driva upp prisnivåerna. Alltför höga priser leder till stora goodwillposter och höga skuldsättningsgrader i balansräkningar. Det bäddar för problem då konjunkturen viker eller andra yttre faktorer börjar verka. Den dominerande ägarformen för svensk landsortspress är i dag stiftelsekonstruktionen. Den skapar en långsiktighet i åtagandena samtidigt som ett av problemen med stiftelseformen är att kapitaltillförseln måste lösas genom att göra emissioner i det underliggande ägda tidningsbolaget och varje emission som görs för att öka kapitalbasen späder ut ägandet för de ursprungliga grundarna. 2005 genomfördes den största affären för svensk dagspress någonsin i och med Stampens köp av Centertidningar. Under perioden 2005-2010 gjorde många aktörer förvärv, skapade allianser och arbetade med koncernstrukturer. Det betyder att branschen blev väsentligt förändrad. Metros framgångar hade inte lämnat Bonnier någon ro. Sent omsider startades City i Stockholm, men stora förluster ledde till att tidningen förändrades både vad gäller utgivningsfrekvens och distributionssystem. Den genomsnittliga förlusten var per år ungefär 100 miljoner. Den "investeringen" kom aldrig att återvinnas. På samma sätt försökte Aftonbladet med PunktSe att komma åt de lokala annonsörernas satsningar. Det gick inte heller så bra och slutade med sammanlagt mer än 300 miljoner i förluster. Nedläggning och i stället förvärv av 35 procent i Metro Stockholm blev resultatet. Den senare posten har nu skrivits ner till noll i balansräkningen, vilket är en indikation på att de gratistidningar som inte är mycket lokala har stora problem. Påfrestningarna på en bransch blir extremt stora om effekterna av omfattande strukturförändringar kommer samtidigt som konjunkturkurvan dyker. Så skedde under perioden 2008-2010. Internet växte till det största mediet samtidigt som den globala finanskrisens och lågkonjunkturens konsekvenser blev mycket stora för de "traditionella medierna". Under 2010-2016 blir tidningskrisen ett faktum. Under perioden blev diskussionen om lokal nyhetsjournalistik intensiv. Från och med nu fick det vara slut på gratisläsning. Det behövdes intäkter från läsarmarknaden även på nya plattformar. Minskande lönsamhet kunde till viss del upprätthållas av kostnadsreduktioner och prishöjningar. Besparingarna drabbade naturligtvis även bemanningen på redaktionerna. Detta har i sin tur lett till två saker. Dels att den lokala bevakningen dragits ner och framför allt har den lokala närvaron minskat. De stora koncernerna utnyttjade möjligheter att pressa ut sitt centrala material till en mängd olika tidningar. Detta framstår som rätt paradoxalt givet den ovan omskrivna lokala strategin. Gota förvärvade 2011 Skåne Media från Sydsvenskan/Bonnier. Det får ses som en tydlig signal från Bonnier beträffande ambitionerna att lämna dagspressutgivningen utanför storstäderna. Samtidigt var Sydsvenskans - en av dessa storstadstidningar - lönsamhet utomordentligt svag. För att lösa Sydsvenskans problem bestämde sig Bonnier 2014 för att förvärva Helsingborgs Dagblad (HD) från familjerna Sommelius och Ander och därmed skapa en större bas för sin tidningsutgivning i Skåne. Krisen i tidningskoncernen Stampen har de flesta hört talas om. Förvärvsvilligheten under den förra perioden ledde till påtagliga finansiella problem för Göteborgskoncernen. Att köpa till för höga priser och dessutom låna i princip hela köpeskillingen gjorde saken än värre. Det innebar att man tvingades sälja många uppköpta företag, alltid till lägre priser än man köpt för, vilket ledde till en akut likviditetskris. Under samma period fick vi för första gången se en internationell papperstidning gå över till enbart digital utgivning, nämligen brittiska "The Independent". Ett annat brittiskt exempel är "The Guardian". Där har man sedan digitaliseringen började arbetat med inställningen att digital trafik ska ge tillräckligt med annonsintäkter så att inga priser behöver tas ut av läsarna. Tesen har hittills inte besannats. En ny reklamform har kallats såväl "native advertising" som "content marketing", vilket innebär att man utnyttjar reklamformer genom redaktionella eller publicistiska tekniker. Det är därför väsentligt att man tydligt markerar detta innehåll som reklam. Möjligheten att använda denna teknik har underlättats av att många kvalificerade journalister har förlorat sina traditionella arbeten och den här verksamheten ger dem en möjlighet att fortsätta att verka. Andelen unga som läser morgontidning har fallit dramatiskt under perioden och är nu cirka en fjärdedel. Tillgången till morgontidning är ännu lägre i ålder 25-34, delvis på grund av att de yngre mer bor hemma och ofta har tillgång. Försöker man göra en genomsnittlig bedömning så har minskningen under de senaste åren varit cirka 4 procent per år. Samtidigt har inte intäkterna från läsarmarknaden minskat lika mycket eftersom prishöjningarna varit åtminstone på den nivån. Mera detaljerade studier av läsmönster visar dessutom att det lokala materialet prioriteras av läsarna, vilket indikerar områden där läsarna kan vara villiga att betala för sin läsning också i framtiden. Som tidigare nämnts spelar annonsförsäljningen en utomordentligt stor roll för tidningarnas intäkter. Slutsatser beträffande annonsintäkterna för dagspressen ger att den ursprungliga lite aningslösa tanken att gratisläsning på hemsidorna skulle ge en så stor läsekrets (antal klick) att de digitala annonsintäkterna inte bara skulle kompensera för fallande upplagor utan också kompensera för minskningen i printannonsering besannades aldrig. Opinionsbildning, analys och fördjupning, folkbildning och granskning av makthavare är alla exempel på verksamheter som i allmänhet är mycket resurskrävande, och som blir lidande av svag lönsamhet.29

Den amerikanske medieforskaren Robert Picard skriver i sin rapport "Journalism, value creation and the future of news organisations" (2006) att den viktigaste uppgiften för nyhetsmedia i framtiden är att skapa ekonomiska värden som läsarna uppskattar och är beredda att betala för. Han antar att de ekonomiska ramarna för framtidens medieföretag kommer att vara mer begränsade, i synnerhet beroende på de minskade annonsintäkterna. Han menar vidare att man antagligen måste minska på omfattningen av innehållet för att inte producera mer än vad betalningsviljan medger.30

Press- och mediestöd

Målet med stödet till medier är att värna om mångfalden på mediemarknaden för att bidra till en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning i hela landet. Mediestödsnämnden är ett självständigt beslutande organ som fördelar statens stöd till medier. Det finns fyra stödformer varav två riktar sig till dagspressen (driftsstöd och distributionsstöd).

Mediestöd. Under 2019 infördes en ny stödform som riktar sig till en bredare krets av medier, med syfte är att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet. Stöd kan lämnas för lokal journalistik eller för innovation- och utveckling.31

Driftsstödet är den största delen av presstödet och ges till dagstidningar som uppfyller de krav som ställs i presstödsförordningen. Det ska vara en allmän nyhetstidning eller publikation av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. Driftsstödet får bara täcka en viss andel av tidningens kostnader och får bara användas för kostnader som är knutna till den dagstidning som stödet beviljats.

Distributionsstödets syfte är att främja samverkan mellan tidningar och att stimulera till så stor spridning av dagstidningar som möjligt. Stödet utgår per distribuerat exemplar med en fallande skala för tidningar med stora upplagor.

Stöd för lokal journalistik får lämnas till allmänna nyhetsmedier för insatser avseende journalistisk bevakning av områden med svag närvaro. Frågan om ett område har svag journalistisk bevakning bedöms utifrån i vilken omfattning området bevakas av allmänna nyhetsmedier samt utifrån områdets geografiska och befolkningsmässiga förutsättningar.

Innovations- och utvecklingsstöd får lämnas till allmänna nyhetsmedier för insatser eller förstudier som avser utveckling av redaktionellt innehåll i digitala kanaler, innovationer, och utveckling när det gäller digital publicering och spridning av det allmänna nyhetsmediets innehåll eller utveckling av digitala affärsmodeller.32

Den rapport som Myndigheten för press, radio och TV gör årligen omfattade 2018 74 tidningsföretag eller företagsgrupperingar som tillsammans svarade för utgivningen av omkring 160 dagstidningar. Enligt årsredovisningarna uppgick dagstidningsföretagens totala rörelseintäkter under 2017 till 15 431 mkr. Det statliga driftsstödet steg samtidigt från 453 till 465 mkr.33 34

Förändrad agendasättning och journalistik

Dagspressens möjligheter att uppfylla sitt samhällsansvar

Eftersom dagspressen (digital och analog), enligt gedigen forskning om agendasättning, har en avgörande roll för vad som diskuteras i samhället och hur samhällsfrågor uppfattas bland medborgare, har dagspressen därmed en central roll för både kortsiktig och långsiktig utvecklingen av det svenska samhället. Det gäller bland annat den politiska demokratin, bildningsnivån, polariseringstendenser, kultur och samhällsprioriteringar.

Givet det underlag som presenterats i Kapitel Bakgrund framkommer det tydligt att dagspressen har små förutsättningar att uppfylla sitt samhällsansvar. Anledningarna är följande:

  • den digitala medieutvecklingen har kraftigt försämrat de ekonomiska villkoren

  • nyheterna kommer från ett fåtal svenska och internationella nyhetskällor på grund av ägarkoncentration och stordriftsfördelar

  • koncentrerat ägande till ett fåtal mäktiga familjer leder till risk för särintressen

  • upplagor och tittarsiffror upprätthålls i hög utsträckning av sensationsjournalistik

  • den djupa, breda och arbetsintensiva journalistik som behövs, är svag

Dagspressen har i stort sett reducerats till en förmedlare av internationella nyheter, svensk opinionsbildning och reklam. Tid för egen kvalitativ journalistik och källgranskning har kraftigt minskat och risken för att dagspressen präglas av särintressen är inte obetydlig. Denna utveckling har varit en naturlig följd av den digitala utvecklingen och förändrade ägarstrukturer, men är inte desto mindre allvarlig. Inte minst eftersom Sverige kommer att genomgå den största omställningen någonsin de kommande årtiondena på grund av de fjärde industriella revolutionen och FN:s 17 hållbarhetsmål. Det saknas folkbildning och djupare debatter på alla nivåer. Tyvärr finns det inga tecken på att dagspressen skulle få förändrade förutsättningar som skulle innebära möjligheter att fullfölja sitt samhällsansvar.

Hur skall dagspressen framledes kunna ta sitt samhällsansvar?

Om dagspressen i Sverige ska kunna ta sitt samhällsansvar krävs följande:

  • en affärsmodell som tillåter djup, bred och arbetsintensiv journalistik

  • en genuin vilja att arbeta utan särintressen

  • en genuin vilja att prioritera djupa och långsiktiga dialoger kring systemfrågor

  • en genuin vilja att vara folkbildare och dialogskapare

Ägandet är inte en överordnad fråga per se, även om ett mycket koncentrerat ägarskap innebär risker. Men, det innebär att dessa få ägarfamiljer måste ta ett ansenligt mycket större samhällsansvar än nu. Det har länge sagts att medias viktigaste roll är att granska och kontrollera makthavare och makthavares beslut. Enligt författaren är detta uppdrag alldeles för snävt med tanke på dagspressens omfattande påverkan på hela samhället.

Förslag på vad som kan göras?

Dialog med ägarna av dagspressen

En ökad insikt om dagspressens totala påverkan på samhället är nödvändig för att förstå att nuvarande situation är ohållbar ur ett samhällsperspektiv. Genom en fördjupad dialog med nuvarande ägare är det kanske möjligt att delvis uppnå önskat resultat.

Presstöd

Syftet med presstöden är att värna om mångfalden på mediemarknaden för att bidra till en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning i hela landet. En logisk följd av denna målsättning och nuläget i Sverige, borde vara att presstöden endast ges till de som producerar renodlad kvalitativ dagspress som tar stort samhällsansvar, och som inte inkluderar annonser, redaktionell reklam, sensationsjournalistik, redaktionellt material från annan svensk dagspress, eller innehåller opinionsbildning grundat på särintressen. Det kan innebära att dagspressen behöver starta nya digitala dagstidningar eller ändra sin affärsmodell. Eftersom dagspressen är ett av de viktigaste verktygen för folkbildning bör det utredas om presstödet kraftigt behöver utökas. Genom ovanstående förslag är det rimligt att anta att några nya högkvalitativa digitala dagstidningar startas, som ger medborgarna en mångfald av artiklar och perspektiv som fokuserar de viktiga framtidsfrågorna. Detta redaktionella material skall utformas på ett sätt så att vanliga människor kan finna dito intressant och läsvärt. Dessa digitala tidningar skall erbjudas gratis till allmänheten, således helt finansierade med presstöd, för att maximera spridning och folkbildning. Detta kräver separata aktiebolag för dessa initiativ och transparens avseende ekonomi.

Påskynda omställningen till digitala medier

För att snabbt fasa ut papperstidningar, som inte är ett hållbart medium, skulle staten kunna erbjuda alla medborgare en prisvärd surfplatta. Genom hög ordervolym skulle försäljningspriset kunna bli lågt. Därigenom säkerställs att alla i Sverige får tillgång till en högkvalitativ dagspress.

Journalistik

Yrkesreglerna för journalister som arbetar med högkvalitativ journalistik, enligt ovan, bör dels noga följa dessa, men dessutom utarbeta nya etiska regler som bjuder in till en mer öppen, förtroendefull, ärlig, ödmjuk, empatisk, reflekterande, icke-polariserande och positiv relation mellan journalist och intervjuad. Sensationsjournalistik skall undvikas.35

Det behövs journalistik som problematiserar den fjärde industriella revolutionen, systemlösningar, teknologier och existerande hållbarhetsarbete, för att fördjupa debatten i Sverige. Det är viktigt att journalistiken inte enbart fastnar i detaljer, utan har en balans mellan detalj- och systemfrågor. Avsikten är att denna dagspress skall bli en ledande inspiration och dialogskapare för en kreativ, radikal och klok nationell omställning till ett hållbart och blomstrande samhällssystem, som kan tjäna som förebild för andra länder.


Bilaga Dagspressen i Sverige

https://www.kantarsifo.se/rapporter-undersokningar/audit-rapporter

Dagspressen i Sverige 2018
Aktuellt i Politiken

Alingsås Tidning/ Elfsborgs Läns Tidning

Arbetarbladet

Arbetarbladet - Varav digital upplaga

Arbetarbladet - Varav digitala plusabonnemang

Arbetaren

Arbetaren - Varav digital upplaga

Arvika Nyheter

Arvika Nyheter - Varav digital upplaga

Barometern med Oskarshamns-Tidningen

Barometern med Oskarshamns-Tidningen - Varav digital upplaga

Blekinge Läns Tidning/ Sölvesborgs-Tidningen/Karlshamns Allehanda

Blekinge Läns Tidning/ Sölvesborgs-Tidningen/Karlshamns Allehanda - Varav digital upplaga

Blekinge-Posten

Bohusläningen

Bohusläningen - Varav digital upplaga

Bohusläningen - Varav digitala plusabonnemang

Borås Tidning

Borås Tidning - Varav digital upplaga

Bärgslagsbladet och Arboga Tidning

Bärgslagsbladet och Arboga Tidning - Varav digital upplaga

Bärgslagsbladet och Arboga Tidning - Varav digitala plusabonnemang

- Arboga Tidning

- Bärgslagsbladet

Dagen

Dagen - Varav digital upplaga

Dagens ETC

Dagens ETC - Varav digital upplaga

Dala-Demokraten

Dala-Demokraten - Varav digital upplaga

Dala-Demokraten - Varav digitala plusabonnemang

Dalabygden

Dalarnas Tidningar

Dalarnas Tidningar - Varav digital upplaga

Dalarnas Tidningar - Varav digitala plusabonnemang

Dalslänningen

Dalslänningen - Varav digital upplaga

Enköpings-Posten

Enköpings-Posten - Varav digital upplaga

Enköpings-Posten - Varav digitala plusabonnemang

Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs Tidning

Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs Tidning - Varav digital upplaga

Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs Tidning - Varav digitala plusabonnemang

Fagersta-Posten

Fagersta-Posten - Varav digital upplaga

Fagersta-Posten - Varav digitala plusabonnemang

Falköpings Tidning

Falköpings Tidning - Varav digital upplaga

Falköpings Tidning - Varav digitala plusabonnemang

Feministiskt Perspektiv

Feministiskt Perspektiv - Varav digital upplaga

Filipstads Tidning - Värmlandsberg

Filipstads Tidning - Värmlandsberg - Varav digital upplaga

Flamman

Flamman - Varav digital upplaga

Folkbladet Norrköping

Folkbladet Norrköping - Varav digital upplaga

Folkbladet Norrköping - Varav digitala plusabonnemang

Folkbladet, Västerbotten

Folkbladet, Västerbotten - Varav digital upplaga

Fria Tidningen

Fria Tidningen - Varav digital upplaga

Fryksdalsbygden

Fryksdalsbygden - Varav digital upplaga

Gefle Dagblad

Gefle Dagblad - Varav digital upplaga

Gefle Dagblad - Varav digitala plusabonnemang

Gotlands Allehanda

Gotlands Allehanda - Varav digital upplaga

Gotlands Allehanda - Varav digitala plusabonnemang

Gotlands Tidningar

Gotlands Tidningar - Varav digital upplaga

Gotlands Tidningar - Varav digitala plusabonnemang

Gränslöst

Gästriklands Tidning

Göteborgs-Posten

Göteborgs-Posten - Varav digital upplaga

Göteborgs-Posten - Varav digitala plusabonnemang

Hallands Nyheter

Hallands Nyheter - Varav digital upplaga

Hallands Nyheter - Varav digitala plusabonnemang

Hallandsposten

Hallandsposten - Varav digital upplaga

Hallandsposten - Varav digitala plusabonnemang

Haparandabladet/Haparannanlehti

Hemmets Vän

Hjo Tidning

Hjo Tidning - Varav digital upplaga

Hudiksvalls Tidning

Hudiksvalls Tidning - Varav digital upplaga

Hudiksvalls Tidning - Varav digitala plusabonnemang

Internationalen

Jämtlands Tidning

Jönköpings-Posten

Jönköpings-Posten - Varav digital upplaga

Jönköpings-Posten - Varav digitala plusabonnemang

Kalmar Läns Tidning med Nybro Tidning

Karlskoga Tidning och Karlskoga-Kuriren

Karlskoga Tidning och Karlskoga-Kuriren - Varav digital upplaga

Karlstads-Tidningen

Katrineholms-Kuriren

Katrineholms-Kuriren - Varav digital upplaga

Katrineholms-Kuriren - Varav digitala plusabonnemang

Kristianstadsbladet

Kristianstadsbladet - Varav digital upplaga

Kungsbacka-Posten

Kungälvs-Posten

Kungälvs-Posten - Varav digital upplaga

Liberacion

Ljusdals-Posten

Ljusdals-Posten - Varav digital upplaga

Ljusdals-Posten - Varav digitala plusabonnemang

Ljusnan

Ljusnan - Varav digital upplaga

Ljusnan - Varav digitala plusabonnemang

Lokaltidningen i Sorsele - Storuman - Vilhelmina - Dorotea - Åsele - Lycksele

Lokaltidningen Stenungsund

Lokaltidningen Stenungsund - Varav digital upplaga

Lysekilsposten

Lysekilsposten - Varav digital upplaga

Läns-Posten

Länstidningen Värmlandsbygden

Länstidningen Östergötland

Länstidningen Östersund

Länstidningen Östersund - Varav digital upplaga

Länstidningen Östersund - Varav digitala plusabonnemang

Länstidningen, Södertälje

Länstidningen, Södertälje - Varav digital upplaga

Länstidningen, Södertälje - Varav digitala plusabonnemang

Mariefreds Tidning med Måsen Nykvarn och Måsen Strängnäs

Mariestads-Tidningen

Mariestads-Tidningen - Varav digital upplaga

Marxist-Leninist-Proletären

Miljömagasinet Alternativet

Motala & Vadstena Tidning

Motala & Vadstena Tidning - Varav digital upplaga

Motala & Vadstena Tidning - Varav digitala plusabonnemang

Mölndals-Posten

Mölndals-Posten - Varav digital upplaga

NA

NA - Varav digital upplaga

NA - Varav digitala plusabonnemang

NordSverige

Norra Halland

Norra Skåne

Norra Skåne - Varav digital upplaga

Norran

Norran - Varav digital upplaga

Norran - Varav digitala plusabonnemang

Norrbottens-Kuriren

Norrbottens-Kuriren - Varav digital upplaga

Norrbottens-Kuriren - Varav digitala plusabonnemang

Norrköpings Tidningar

Norrköpings Tidningar - Varav digital upplaga

Norrköpings Tidningar - Varav digitala plusabonnemang

Norrländska Socialdemokraten

Norrländska Socialdemokraten - Varav digital upplaga

Norrländska Socialdemokraten - Varav digitala plusabonnemang

Norrtelje Tidning

Norrtelje Tidning - Varav digital upplaga

Norrtelje Tidning - Varav digitala plusabonnemang

NU Det liberala Nyhetsmagasinet

Nya Kristinehamns-Posten

Nya Kristinehamns-Posten - Varav digital upplaga

Nya Lidköpings-Tidningen

Nya Lidköpings-Tidningen - Varav digital upplaga

Nya Tider

Nya Tider - Varav digital upplaga

Nya Wermlands-Tidningen

Nya Wermlands-Tidningen - Varav digital upplaga

Nyhetsmagasinet ETC

Nyhetsmagasinet ETC - Varav digital upplaga

Nyhetstidningen Inblick

Nynäshamns Posten

Nynäshamns Posten - Varav digital upplaga

Nynäshamns Posten - Varav digitala plusabonnemang

Offensiv

Piteå-Tidningen

Piteå-Tidningen - Varav digital upplaga

Provinstidningen Dalsland

Provinstidningen Dalsland - Varav digital upplaga

Ruotsin Suomalainen

Sala Allehanda Östra Länstidningen

Sala Allehanda Östra Länstidningen - Varav digital upplaga

Sala Allehanda Östra Länstidningen - Varav digitala plusabonnemang

Skaraborgs Allehanda SLA

Skaraborgs Allehanda SLA - Varav digital upplaga

Skaraborgs Läns Tidning Skara Tidning

Skaraborgs Läns Tidning Skara Tidning - Varav digital upplaga

Skaraborgs Läns Tidning Skara Tidning - Varav digitala plusabonnemang

Skaraborgsbygden

SKÄRGÅRDEN från Grisslehamn till Landsort

Skånska Dagbladet

Skånska Dagbladet - Varav digital upplaga

Skånska Dagbladet - Varav digitala plusabonnemang

Smålands-Tidningen, Smålands Dagblad, Vetlanda-Posten och Tranås Tidning

Smålands-Tidningen, Smålands Dagblad, Vetlanda-Posten och Tranås Tidning - Varav digital upplaga

Smålands-Tidningen, Smålands Dagblad, Vetlanda-Posten och Tranås Tidning - Varav digitala plusabonnemang

- Smålands-Tidningen

- Smålands Dagblad

- Vetlanda-Posten

- Tranås Tidning

Smålandsposten

Smålandsposten - Varav digital upplaga

Smålänningen

Smålänningen - Varav digital upplaga

Smålänningen - Varav digitala plusabonnemang

Strömstads Tidning/N. Bohuslän

Strömstads Tidning/N. Bohuslän - Varav digital upplaga

Strömstads Tidning/N. Bohuslän - Varav digitala plusabonnemang

Sundsvalls Tidning

Sundsvalls Tidning - Varav digital upplaga

Sundsvalls Tidning - Varav digitala plusabonnemang

Suomen Uutisviikko

Svenska Dagbladet

Svenska Dagbladet - Varav digital upplaga

Svenska Dagbladet Junior

Sydöstran Sydöstra Sveriges Dagblad

Sydöstran Sydöstra Sveriges Dagblad - Varav digital upplaga

Syre

Syre - Varav digital upplaga

Säffle-Tidningen Västra Värmland

Säffle-Tidningen Västra Värmland - Varav digital upplaga

Sändaren

Söderhamns-Kuriren

Söderhamns-Kuriren - Varav digital upplaga

Söderhamns-Kuriren - Varav digitala plusabonnemang

Södermanlands Nyheter

Södermanlands Nyheter - Varav digital upplaga

Södermanlands Nyheter - Varav digitala plusabonnemang

Sörmlandsbygden

Tempus

Tidningen Härjedalen

Tidningen Härjedalen - Varav digital upplaga

Tidningen Härjedalen - Varav digitala plusabonnemang

Tidningen Västsverige

Tidningen Ångermanland

Tidningen Ångermanland - Varav digital upplaga

Tidningen Ångermanland - Varav digitala plusabonnemang

Tranås-Posten

Trelleborgs Allehanda

Trelleborgs Allehanda - Varav digital upplaga

TTELA Trollhättans Tidning, Elfsborgs Läns Allehanda

TTELA Trollhättans Tidning, Elfsborgs Läns Allehanda - Varav digital upplaga

TTELA Trollhättans Tidning, Elfsborgs Läns Allehanda - Varav digitala plusabonnemang

Ulricehamns Tidning

Ulricehamns Tidning - Varav digital upplaga

Upplands Nyheter

Upsala Nya Tidning

Upsala Nya Tidning - Varav digital upplaga

Upsala Nya Tidning - Varav digitala plusabonnemang

Vimmerby Tidning/Linköpings Tidning/Kinda-Posten

Vimmerby Tidning/Linköpings Tidning/Kinda-Posten - Varav digital upplaga

VLT

VLT - Varav digital upplaga

VLT - Varav digitala plusabonnemang

Världen idag

Världen idag - Varav digital upplaga

Värmlands Folkblad

Värmlands Folkblad - Varav digital upplaga

Värmlands Folkblad - Varav digitala plusabonnemang

Värnamo Nyheter

Värnamo Nyheter - Varav digital upplaga

Värnamo Nyheter - Varav digitala plusabonnemang

Västerbottens Mellanbygd

Västerbottens-Kuriren

Västerbottens-Kuriren - Varav digital upplaga

Västerbottens-Kuriren - Varav digitala plusabonnemang

Västerbottens-Kuriren + Folkbladet, Västerbotten

Västerbottningen

Västerviks-Tidningen

Västerviks-Tidningen - Varav digital upplaga

Västerviks-Tidningen - Varav digitala plusabonnemang

Västgöta-Bladet

Västgöta-Bladet - Varav digitala plusabonnemang

Västmanlands Nyheter

Växjöbladet/Kronobergaren

Ystads Allehanda

Ystads Allehanda - Varav digital upplaga

Ölandsbladet

Ölandsbladet - Varav digital upplaga

Örnsköldsviks Allehanda

Örnsköldsviks Allehanda - Varav digital upplaga

Örnsköldsviks Allehanda - Varav digitala plusabonnemang

Östersunds-Posten

Östersunds-Posten - Varav digital upplaga

Östersunds-Posten - Varav digitala plusabonnemang

Östgöta Correspondenten

Östgöta Correspondenten - Varav digital upplaga

Östgöta Correspondenten - Varav digitala plusabonnemang

Östra Småland/Nyheterna

Östra Småland/Nyheterna - Varav digital upplaga

1 https://jesperstromback.files.wordpress.com/2009/12/denmedialiserade.pdf

2 https://sv.wikipedia.org/wiki/Agendas%C3%A4ttande_journalistik

3 https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1758294&fileOId=1758297

4 https://sv.wikipedia.org/wiki/Goodwill

5 https://www.miun.se/siteassets/forskning/center-och-institut/demicom/demicomrapporter/201417_demicomrapport_metoder-och-mojligheter_201404291.pdf

6 https://sv.wikipedia.org/wiki/Journalistik

7 Ibid.

8 Walter Lippman (1922) Public Opinion https://www.gutenberg.org/cache/epub/6456/pg6456-images.html

9 Shearon A. Lowery och Melvin L. DeFleu (1995) Milestones in Mass Communication Research, Pearson

10 Kent Asp (1986) avhandling "Mäktiga Massmedier "https://www.jmg.gu.se/publicerat/maktiga-massmedier/

11 https://www.miun.se/siteassets/forskning/center-och-institut/demicom/demicomrapporter/201417_demicomrapport_metoder-och-mojligheter_201404291.pdf

12 Shehata, A. (2015). Journalistikens dagordningar och gestaltningar. I Karlsson, M. &

Strömbäck, J. (Red.) (2015). Handbok i journalistikforskning. Lund: Studentlitteratur.

13 Coleman, R., McCombs, M., Shaw, D., & Weaver, D. (2009). Agenda Setting. In WahlJorgensen, K. & Hanitzsch, T. (Ed.) (2009). The handbook of journalism studies. New

York: Routledge.

14 Dillman Carpentier, F. (2013). Agenda Setting and Priming Effects Based on

Information Presentation: Revisiting Accessibility as a Mechanism Explaining Agenda

Setting and Priming. Mass Communication and Society

15 https://jmg.gu.se/digitalAssets/1709/1709117_nr-78-hela-rapporten.pdf

16 https://sv.wikipedia.org/wiki/Agendas%C3%A4ttande_journalistik

17 Guo, L., Vu, H. T., & McCombs, M. (2012). An Expaned Perspective on AgendaSetting Effects. Exploring the third level of agenda setting. Revista de Comunicación

18 Singer, J. B. (2014). User-generated visibility: Secondary gatekeeping in a shared media space. New Media & Society

19 https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:898295/FULLTEXT01.pdf

20 https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:113867/FULLTEXT01.pdf

21 https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8964537&fileOId=8967039

22 Jesper Strömbäck (2000) Makt och medel, Lund: Studentlitteratur

23 Lars Nord (1997) Spelet om opinionen Lund: Studentlitteratur

24 Maria Elliot (1997) Förtroendet för medierna Göteborgs universitet

25 Lars Nord (1997) Spelet om opinionen Lund: Studentlitteratur

26 Anthony Giddens (1998), Sociologi Lund: Studentlitteratur

27 Erik Amnå, red., (1999) Politikens medialisering Stockholm: Fakta Info Direkt

28 https://mediestudier.se/wp-content/uploads/2017/05/Misstron_mot_medier.pdf

29 https://timbro.se/allmant/myten-om-tidningskrisen/

30 Ibid.

31 https://www.mprt.se/mer-om-media/mer-om-presstod/

32 https://www.mprt.se/mer-om-media/mer-om-presstod/

33 https://www.mprt.se/Documents/Publikationer/Medieutveckling/Medieekonomi/Medieekonomi%202018.pdf?epslanguage=sv

34 https://www.medievarlden.se/2019/02/hela-listan-de-delar-pa-500-miljoner-i-presstod/

35 https://www.sjf.se/yrkesfragor/yrkesetik/spelregler-press-radio-och-tv/yrkesregler

Skapa din hemsida gratis!