Folkbildning i digitala medier

Självförtroende utan klarsyn är inget framgångskoncept

Diskussionunderlag

Författare: Christer Nylander

Datum 2019-11-19

Inledning

Syfte

Begrepp

Metod och material

Avgränsningar

Sekundärmaterial

Bakgrund

Mediamarknaden

SVT perspektiv

Folkbildning genom digitala medier 

Inledning 

Varför digital folkbildning i digitala medier? 

Syfte och design av digital folkbildning i digitala medier 

Digitala redskap 

Resultat av folkbildning genom digitala medier 

Finansiering av folkbildning genom digitala medier 

Inledning

Sverige kommer att genomgå en gigantisk samhällsomvandling de kommande årtiondena på grund av hållbarhetsmålen och den fjärde industriella revolutionen. Politiker och medborgare är oförberedda på framtiden och behovet av folkbildning, och bildning i skolan, är mycket omfattande. Folkbilda anser att alla typer av kommunikationsverktyg bör ingå i denna folkbildningsprocess. Digitala medier inom public service är ett av dessa viktiga verktyg.

Syfte

Syftet med detta dokument är att ge en bakgrund till förslag om Folkbildning genom digitala medier.

Begrepp

Broadcast: Menas de sändningar som sker linjärt i marknätet, via satellit och de simultansändningar av SVT:s fem programtjänster som sker över öppet internet.

Online: menas övriga tjänster som sker över internet så som linjära sändningar i SVT:s särskilda live-kanaler och on demand-tjänster, så kallad beställ-tv. De kallas också

sändningar och tjänster på internet eller webben.

Public service: I Sverige är Public service även ett samlande begreppet för de radio- och TV-kanaler som erbjuds av Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. Programmen ska präglas av folkbildningsambitioner, det ska finnas en mångfald av åsikter, olika intressen ska tillgodoses när det gäller religion, kultur och vetenskap samt att programmen ska ha hög kvalitet.

SOM-institutet: Är ett centrum med inriktning på undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs av Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK) och Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Metod och material

Avgränsningar

Dokumentet omfattar digitala medier med inriktning på public service.

Sekundärmaterial

Valda källor utgörs i dominerande grad av böcker, artiklar och rapporter från kända svenska och internationella institut, universitet och tidningar. OBS! Paragrafer i kapitel "Bakgrund" har i samtliga fall kopierats direkt från källor utan angivelse av citat, endast fotnot. Text har kopierats och sammanfogats till en relevant helhet utifrån detta dokuments syfte.

Bakgrund

Mediamarknaden

Public service-verksamheten har en centrala roll för demokratin. De av riksdagen beslutade målen för mediepolitiken är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan. Mediepolitiken syftar till att skapa goda förutsättningar för en mångfald av självständiga medieaktörer som bidrar till att stärka en fri åsiktsbildning, ett fritt utbyte av idéer liksom en aktiv granskning av samhällets makthavare. Det ökade medieutbudet medför samtidigt en risk för ökad polarisering i samhället, när människor i allt lägre grad delar samma verklighetsbilder. För mediebranschens nationella aktörer har utvecklingen inneburit en kraftigt ökande global konkurrens, krisande affärsmodeller och ett intensivt arbete för att upprätthålla produktionen av innehåll och tillgången till kvalitativ journalistik. Sammantaget leder detta till en fragmentiserad mediekonsumtion som kan hota den sociala sammanhållningen, dvs. att människor känner mindre tillit till varandra, att toleransen för olikheter minskar liksom utrymmet för konstruktiva politiska diskussioner. Den beskrivna utvecklingen ökar vikten av att det finns oberoende medier med hög legitimitet hos allmänheten och starka resurser genom en stabil finansiering. Av den senaste SOM-undersökningen framgår att personer som står till vänster politiskt har högre förtroende för public service än personer som står till höger. Medieakademins data visar även att personer som bor i större städer har ett något högre förtroende för SR och SVT än personer som bor på landsbygden eller i mindre orter. Förtroendet för bolagen är också något högre bland personer med högre inkomst än bland personer med lägre inkomst. 27 procent av befolkningen ser på Youtube varje dag, att jämföra med 8 procent totalt för tv-kanalernas playtjänster, inklusive SVT Play. I åldersgruppen 12-15 år är motsvarande siffror 86 respektive 9 procent. Radio och tv i allmänhetens tjänst i Sverige har ända sedan AB Radiotjänst inledde sina radiosändningar 1925 bedrivits utifrån vissa grundläggande principer:1

  • Staten garanterar den underliggande infrastrukturen genom att anlägga, äga och driva det nät som behövs för radio- och tv-sändningarna.

  • Programverksamheten bedrivs av fristående programbolag som omfattas av krav på opartiskhet och saklighet vid urvalet av vilket innehåll som ska sändas.

  • Programbolagens verksamhet finansieras av användarna själva, inte av staten direkt eller genom kommersiella intäkter.2

Public service-verksamhetens fortsatta legitimitet vilar på att den kan tillgodose demokratiska, sociala och kulturella behov i samhället, liksom behovet av att bevara mångfalden i medierna. Det innebär att kärnan i public service-uppdraget bör vara en inriktning på de samhällsbehov som marknadsaktörerna inte kan tillgodose. Det är viktigt att bolagen lyckas med sitt uppdrag att spegla hela landet och den variation som finns i befolkningen. Det är centralt inte minst för att bolagen ska kunna vända den oroande trenden med att förtroendesiffrorna faller.3

Genom digitaliseringen och utvecklingen av ny kommunikationsteknik har svenskarna i dag fler valmöjligheter än någonsin när det gäller programinnehåll i radio eller på tv. Tillgången till internet, bredband och dator i hemmet är mycket stor i Sverige. 95 procent av alla svenskar över 12 år har tillgång till internet. Andelen av befolkningen som har mobiltelefon är 98 procent, medan 85 procent har en smart mobiltelefon. I takt med att internet blivit en allt viktigare plattform för att både förmedla och ta emot medieinnehåll blir konkurrensen från stora internationella medieföretag alltmer påtaglig på den svenska mediemarknaden. Den enskilda mediegren som drabbats hårdast av den nya konkurrenssituation som globaliseringen medför är dagspressen. Globaliseringen äventyrar alltså de kommersiella mediernas affärsmodeller och i förlängningen kvalitetsjournalistiken. Det sätter ökad press på SVT och andra aktörer att utveckla sitt eget programutbud, och höja såväl kvaliteten som kvantiteten. I direktiven till Medieutredningen konstaterades att medborgarna i dag har större möjligheter än någonsin att välja när, var och hur de vill ta del av medieinnehåll och vad de vill titta eller lyssna på. I takt med att utbudet av information på olika plattformar blir allt större ökar också skillnaderna i medieanvändning och vilken information människor tar del av. Ett ökat informationsutbud är i sig positivt. Samtidigt innebär skillnaderna i medieanvändning en risk för ökade kunskaps- och deltagandeklyftor, eftersom de medborgare som i mindre utsträckning tar del av information i samhällsfrågor får sämre förutsättningar att vara delaktiga i demokratin och den demokratiska beslutsprocessen. Klyftor kan också uppstå om människor i allt högre grad väljer att i första hand att ta del av information som bekräftar den egna världsbilden. Detta riskerar att leda till polarisering av åsikter och verklighetsuppfattningar. Medieutredningen konstaterar i sitt slutbetänkande att smarta mobiltelefoner och sociala medier har sänkt trösklarna för medborgarna att föra fram olika perspektiv, vilket är en demokratisk möjlighet. Samtidigt har nya, delvis dolda, hot mot yttrandefriheten uppstått. Utvecklingen går mot minskad användning av traditionella medier och journalistiken monteras ner. De traditionella medierna kämpar med att försvara sitt värde, polarisering och desinformation ökar och medborgare attraheras av förenklade politiska budskap. Algoritmer styr vad som kommer upp i enskilda personers flöden i sociala medier och sökningar på nätet. Algoritmerna är desamma, men resultatet blir unikt för varje enskild användare, beroende på tidigare användarmönster. Flödena blir då personifierade och eventuellt ensidiga, vilket kan minska bredden i opinionsbildningen. Det kan också leda till att användarens världsbild bekräftas genom att nyheter eller webbplatser med innehåll som användaren redan instämmer i prioriteras, något användaren kanske inte ens är medveten om. Detta brukar benämnas filterbubblor. Filterbubblor kan gynna dem som vill förse användaren med information som kan vara falsk eller desinformativ. Vidare agerar maskiner, eller algoritmer, som om de vore människor. Det får stora konsekvenser för offentligheten eftersom vi faktiskt inte vet vilka som verkligen deltar i de nya samtalen. Transparensen här är bristfällig.4

Den dagliga mediekonsumtionen 2017 var 359 minuter. En stor del av användningstiden för rörlig bild 2017 bestod av tv-tittande, 97 minuter, varav 27 minuter avsåg webb-tv. Under 2017 lyssnade befolkningen på 68 minuter FM-radio, 7 minuter webb eller poddradio och 52 minuter musik. Användningstiden för textmedier, 62 minuter, omfattade 17 minuter dagstidning på papper, 10 minuter digital dagstidning, 13 minuter tidskrifter, 19 minuter bok och 3 minuter digital bok eller ljudbok. Unga vuxna i åldern 15-24 år skiljer ut sig tydligast. Deras dagliga mediekonsumtion är enligt Nordicoms mätningar för 2017 betydligt större, 454 minuter, mindre centrerad till traditionella medier och mer koncentrerad till internet. Strömmad/lagrad musik och sociala medier står sammantaget för drygt hälften av medietiden, 109 respektive 121 minuter. Det är en kraftig ökning av bild och kraftig minskning av text, medan konsumtionen av ljudmedier för unga vuxna ligger anmärkningsvärt konstant på kort sikt. Det linjära tv-tittandet minskar över tid i alla åldersgrupper. Svårast att nå är målgruppen i åldern 15-24 år som i genomsnitt tittar 40 minuter per dag, vilket är en minskning med 60 procent sedan 2009. Även andra undersökningar visar att tittande på rörlig bild via sociala medier ökar stadigt. Youtube och Facebook är överlägset störst, men de som är under 20 år använder Instagram och Snapchat mer än Facebook. När det gäller att se på rörligt innehåll ligger Facebook och Youtube på ungefär samma dagliga räckvidd, 42 respektive 43 procent. I gruppen 15-74 år tittar hälften på webb-tv med en daglig räckvidd om 48 procent, vilket innebär en tillväxt på 10 procent jämfört motsvarande kvartal i fjol. Konsumtionen av nyheter i SVT, TV4 och Ekot i SR är stabil medan den ökar i sociala medier. Nyheter om den offentliga sfären, det vill säga politik, ekonomi, handel, sociala frågor, konflikt och krig, tas i högre grad emot genom traditionella sändningar än online. Drygt hälften av SVT:s utbud i traditionella kanaler (exkl. Barnkanalen) består av nyheter och fakta, medan motsvarande för TV4 är ungefär en tredjedel. I Mediebarometern för 2017 konstateras att Facebook har störst räckvidd när det gäller nyheter i webbaserade medier. En dryg fjärdedel av befolkningen 9-79 år uppger att de konsumerar nyheter via Facebook en genomsnittlig dag. Bland ungdomar och i åldersgruppen 25-44 år är andelen ännu högre, drygt 40 procent. Nio av tio gymnasieelever använder mobilen för att ta del av nyheter. Sju av tio hittar nyheter på sociala medier. Hälften går till kvällstidningssajter. En tredjedel vardera använder SVT:s eller reklamfinansierade tv-kanalers webbplatser. En fjärdedel läser Svenska Dagbladet eller Dagens Nyheter på nätet och en knapp femtedel läser lokaltidningar. Knappt en sjättedel använder internationella nyhetssajter.5

Hushållens medieutgifter ökar. Det genomsnittliga hushållet betalade 2017 cirka 20 500 kronor i medieutgifter. De utgifter som ökar snabbast är digitala strömningstjänster i form av abonnemang av film, tv och musik samt digitala prenumerationer av nyheter och böcker. Abonnemang på framför allt film, tv och musik har ökat med över 400 procent sedan 2014. Nedladdade tv-spel och digitala prenumerationer på morgontidningar har ökat, med drygt 260 procent vardera. I dag har mer än halva befolkningen tillgång till minst en s.k. SVOD-tjänst, dvs. en playtjänst som kräver abonnemang. Två exempel på sådana tjänster är Netflix och Viaplay. Även strömningstjänster för ljudböcker har vuxit i betydelse sedan 2014. Kostnaderna för internet och mobilabonnemang utgör 40 procent av hushållets medieutgiftsbudget.6

I denna situation utgör oberoende medier ett fundament i det demokratiska samhället genom sin funktion som central informationskälla, vakthund och offentligt rum för samhällsdebatt. I Demokratiutredningens forskarantologi Låt fler forma framtiden! framhåller professor Jesper Strömbäck att demokratin förutsätter att människor åtminstone är någorlunda informerade om politik och samhälle och att det inte kan finnas allt för stora kunskapsklyftor mellan olika grupper. Han betonar att medieutvecklingen inte är en branschfråga utan en demokratifråga. Det finns många utmaningar för public service-bolagen vad gäller att nå publiken i alla olika åldersgrupper, framför allt den yngre publiken. Utmaningarna är både tekniska men även innehålls- och rättighetsmässiga. Bolagen måste ta hänsyn till de ändrade konsumtionsmönstren och konkurrensen om publikens tid hårdnar. När globala aktörer som Netflix kan erbjuda påkostade serier till sina kunder innebär det också att efterfrågan på ett högkvalitativt utbud ökar även hos andra medieföretag. För att mäta sig med sådana globala aktörer försöker SVT och andra inhemska aktörer attrahera publiken genom att utveckla sitt eget programutbud inom drama. Ett exempel är serien Vår tid är nu som SVT har haft stor framgång med både linjärt och online under 2017. SVT märker också en ökad internationell konkurrens inom genren dokumentärer och fakta. SR satsar å sin sida bl.a. på fördjupat innehåll i olika poddar, som USA-podden och P3 Dokumentär. UR arbetar med att ta fram utbildningsprogram som har lång hållbarhet. Det är ofta yngre som snabbast tar till sig nya medieformer och Facebook är utan konkurrens det viktigaste sociala mediet för spridning av nyheter (IIS 2017). SR försöker möta denna utveckling genom ett särskilt nyhetsformat för unga, P3 Nyheter. En stor del av det innehåll som sprids på Facebook kommer dock från traditionella medier. SVT uppskattar att under 2018 kommer antalet som enbart använder SVT:s onlinetjänster en genomsnittlig vecka att närma sig 1,5 miljoner. Det samlade onlinetittandet väntas därmed gå om traditionell tv i volym. Onlineverksamheten bidrar till en snabbhet, flexibilitet och ett personaliserat erbjudande. Distributionskostnaderna i marknätet är desamma oavsett hur många som tar del av sändningarna. För onlinedistribution gäller däremot att kostnaderna ökar ju fler som tittar eller lyssnar. Detta är extra tydligt vid distribution av rörlig bild.7

Public service-bolagen har med sin stabila finansiering stora möjligheter att delta aktivt i den tekniska utvecklingen på mediemarknaden. Det har framför allt handlat om en fortsatt utveckling av bolagens egna onlinetjänster, både den funktionalitet som användaren kan utnyttja via bolagens appar och den bakomliggande infrastrukturen för att förmedla innehållet. Ett exempel är att SR utvecklar tjänster för röststyrda högtalare, bl.a. Amazon Echo. SR:s arbetar även aktivt med att utveckla ny teknik för att underlätta och modernisera radioproduktionen. SVT har bl.a. lanserat SVT Play i formatet HbbTV vilket innebär att appen kan användas i alla de stora tv-tillverkarnas nyare apparater. Bolaget har även utvecklat en tjänst som gör det möjligt att få uppläst text i parallellsändningar på SVT Play för att förbättra tillgänglighetstjänsterna.8

SVT perspektiv

SVT:s ambitioner utgår från public service-uppdraget som vilar på tre grundpelare:

oberoende, värde och genomslag. Oberoendet baserar sig på public-serviceuppdraget i sig:

  • institutionen

  • regleringen

  • finansieringen

För värde och genomslag har SVT sex övergripande mål:

  • Samhällsvärde

  • Individuellt värde

  • Professionell kvalitet

  • Kännedom

  • Räckvidd

  • Användning9

SVT ska spegla hela Sverige. Arbetet är mångfasetterat och bedrivs i all verksamhet, såväl i programarbetet som genom exempelvis rekrytering, utbildning och andra HR-frågor. För att vara relevant medieaktör för en majoritet av befolkningen så är det väsentligt att människor med olika bakgrund och livsförhållanden medverkar både i programutbudet och i arbetet med att producera dem. I en föränderlig medievärld är det viktigt för SVT att försöka förstå och anpassa verksamheten till hur människors och samhällets behov utvecklas. Under flera år har medielandskapet blivit allt mer internationellt. Amerikanska plattformar som Google och Facebook tar den absolut största delen av internetreklamen från svenska medier och Netflix har kommit att bli en stark tv-aktör över internet. Majoriteten av de svenska tv-produktionsbolagen har blivit uppköpta av globala koncerner med följden att programformaten internationaliseras. I relation till det blir SVT:s roll som leverantör av innehåll på svenska, inte minst på nyhetsområdet runt om i landet, allt viktigare. År 2016 kom 25 procent av trafiken till SVT:s sportsajt från sociala medier men då algoritmerna ändrades av Facebook, sjönk andelen till 11 procent. Denna förändring visar på vikten av Sveriges Televisions strategi att primärt publicera material på egna plattformar. I Polen, Ungern, Slovakien, Tjeckien, Slovenien och Kroatien har de regerande partierna knutit public service-bolagen så tätt till statsapparaten att de idag är att betrakta som statstelevision snarare än fria och oberoende medier. Det är viktigare än någonsin att säkerställa ett starkt och oberoende public service i Sverige.10

För att skapa goda förutsättningar att spegla hela landet har SVT en organisatorisk strategi som bygger på fem centrala delar:

  • Delegerad beslutsmakt över innehåll

  • Fast närvaro på 34 orter

  • Hög andel anställda i den decentraliserade organisationen

  • Stor möjlighet till närvaro genom flexibilitet i programplaneringen

  • Säkerställande av tillräckliga resurser för speglingsuppdraget 11

SVT är det tv-bolag i Sverige som sänder störst andel program på svenska. Under 2018 var 74 procent av de 22 082 sända timmarna på svenska,varav 8 302 timmar var förstasändning. Efter omläggningen av de regionala nyheterna sänds 21 lokala sändningar. Det medför att det tillkommer 165 timmar lokala sändningar i SVT1 och SVT2. Eftersom SVT sänder i 21 lokala fönster så medför det att det producerades och sändes hela 3 465 timmar från de lokala redaktionerna. Antalet anställda inom SVT 2018 var knappt 2400. 2018 sände programkontrollen ut totalt 108 897 program i kanalerna SVT1, SVT2, Barnkanalen, Kunskapskanalen och SVT24. Statistiken över antalet sända program inkluderar såväl förstasändningar som repriser, förproducerade program och direktsändningar. SVT1 är kanalen med Sveriges största mångfald. Breda program som skapar förutsättningar för gemensamma upplevelser - genom att titta tillsammans eller prata om efter. Den samlar hela landet med populära program i alla genrer. SVT2 har stor bredd med fokus på fakta, kultur och samhälle. Den har ämnen från flera infallsvinklar och innehåll som uppmuntrar till nya intressen och viljan att lära sig mer. Kanalen sänder SVT Forum på dagtid. Barnkanalen är Sveriges enda reklamfria kanal för barn i olika åldrar. Den har en omfattande svensk originalproduktion. SVT24, som delar plats med Barnkanalen, återutsänder allmän-tv-program från SVT1 och SVT2. Kanalen används numera ofta till både parallell- och efterhandssändningar för syn- och teckenspråkstolkning. Öppet arkiv är en tjänst som erbjuder publiken en möjlighet att återse äldre program från SVT:s stora arkiv. Öppet arkiv är en skattkista fylld med nostalgi, dramaserier, barn- och underhållningsprogram. Det går att återse hyllade dokumentärer och program inom fakta, nyheter, sport och kultur. Användaren kan gå direkt till källorna och fördjupa sig i till exempel valvakor, dokumentärer, KU-förhör och intervjuer med makthavare. Programmen som publiceras representerar hela SVT:s utbud från starten i slutet av 50-talet fram till den 30 juni 2005, det datum som sätter ramen i lag och avtal. Under 2018 omfattade Öppet arkiv cirka 3 500 timmar. Delar av utbudet på Öppet arkiv publiceras även i SVT Play.12

SVT har under året byggt en studio för direktsänd teckenspråkstolkning av nyhetsprogram. Uppdraget är att teckenspråkstolka nyhetsprogrammen på vardagar. Under 2018 har utvecklingen fortsatt av såväl produktionstekniska lösningar som av arbetssätt för att kunna producera stora evenemang med distansteknik från tv-husen. Remote-teknik användes bland annat under Almedalsveckan och under Nobelbanketten. SVT har introducerat augmented reality-grafik (förstärkt verklighet) som gör det möjligt att i direktsändning presentera virtuella grafiska element som är integrerade med scenografin. Grafiken har med framgång använts i Fotbolls-VM, valprogrammen och i Vinterstudion. Under året har HbbTV-plattformen lanserats hos flera tv-tillverkare och finns nu i den absoluta majoriteten av sålda tv-apparater i Sverige. SVT:s mål är att nå ut till så många som möjligt med SVT Play på den stora skärmen. Publikförflyttningen online fortsätter i oförminskad takt och SVT har därför investerat avsevärt under året för att kunna möta publikens efterfrågan på strömmad video. För att öka tillgängligheten till och stabiliteten i de digitala tjänsterna har flera initiativ tagits. Detta gäller bland annat fler redundanta system, migrering till molnplattform och ett nytt system för livesändningar. SVT stärker också IT-säkerheten genom att skapa en helt ny infrastrukturplattform. Duo-appen är ett uppskattat inslag som möjliggör att publiken kan interagera med några av SVT:s största program som Mästarnas Mästare och På Spåret. Appen har utvecklats ytterligare under året och har nu nått en miljon nedladdningar.13

Försöken att hota medieverksamhet, i synnerhet nyhetsförmedling har blivit allt mer sofistikerade. Orkestrerade desinformationskampanjer har blivit ett allt större problem. Hot och trakasserier mot journalister och mediehus ökar för varje år. SVT hanterar dagligen i snitt cirka 35 säkerhetsincidenter i form av hatmejl, ofredanden, våldshandlingar och olaga hot. En betydande andel bedöms som så allvarliga att de polisanmäls. Nätet är den primära arenan för aktörer som systematiskt arbetar för att störa ut seriös nyhetsförmedling och som vill kringskära vårt öppna samhälle. Säkerhetsläget runt omkring Sverige har försämrats och allt fler försök till påverkan sker även från stater och statsunderstödda aktörer redan i fredstid. Under 2018 har även ett omfattande arbete bedrivits som syftat till att definiera och utveckla SVT:s roll i kris och beredskap. SVT:s roll kan i sådana lägen sägas vara tredelad. SVT ska informera, förmedla nyheter och samla. Innehållet måste, så långt möjligt, komma ut både i tv-kanaler och online. Den nya beredskapsstrategin understryker även vikten av att SVT prioriterar de egna plattformarna som, till skillnad från exempelvis publiceringar i sociala medier kan, kontrolleras. Från programkontrollen styrs även utläggning av viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Sådan information har enligt sändningsrapporterna lämnats vid 58 tillfällen under 2018.14

Samhällsuppdraget förvaltades under 2018 bland annat med återkommande granskande, debatterande och bevakande program som Uppdrag granskning, Opinion Live, SVT Forum, utrikesmagasinet Korrespondenterna, intervju- och samtalsprogrammen Min sanning och Idévärlden samt Veckans brott och Sverige idag. Landet runt speglar kontinuerligt skeenden i hela Sverige. Inom samhällsutbudet intar samhällsdokumentärer en särskild ställning när det gäller att följa ett skeende och gå på djupet i enskilda frågor. SVT sänder dokumentärer inom ramen för DOX och Dokument Utifrån samtidigt som en ny form av dokumentär utvecklats där den dokumentära berättelsen får ta längre tid på sig över flera episoder.15

Utifrån ett folkbildningsperspektiv når SVT det stora flertalet medborgare med program som berikar och inspirerar till ny kunskap. Utifrån uppdraget att oberoende sprida kunskap och vara en referenspunkt i en föränderlig värld, producerar SVT ett stort antal program med kunskapsrelaterat material. Public service ger publiken tillfälle att orientera sig i samhället och möjliggör nya insikter och kunskaper. Ämnesområden som religion, historia, natur och kultur återfinns kontinuerligt i SVT:s utbud. SVT är en del av den pågående medieutvecklingen och vi menar att folkbildning och demokratiuppdraget i framtiden inte kan vara knutet till ett visst distributionssätt. Public service fyller ett viktigt folkbildningsuppdrag på internet. Demokratin behöver informerade medborgare. I en digitaliserad och fragmentiserad informationsvärld är kunskapsklyftor en reell utmaning då informationen som presenteras i större utsträckning är filtrerad. Det finns också en ökad risk att människor väljer ett fåtal nyhetskällor som passar just deras åsikter. Det är belagt i forskning att public service bidrar till en ökad kunskapsnivå i samhället. Som en av flera aktörer när det gäller att upprätthålla det demokratiska samtalet, behöver public service utveckla folkbildningsuppdraget för att möta framtida behov och fortsatt vara en relevant förmedlare av kunskap, insikter och åsiktsbrytningar. Ny teknik är inte ett självändamål utan möjliggör att public service uppstår i nya former, på nya platser. Innehåll blir sökbart och tillgängligt, samtidigt som envägskommunikation i allt högre grad kan ersättas med flervägskommunikation. Public service folkbildande uppdrag ges nya möjligheter och SVT ser vikten av att fortsatt utveckla det demokratiska uppdraget i denna nya kontext. Public service skapar sammanhållning, förståelse och blir en plattform för ett gemensamt samtal. Forskning (bland annat Ken Newton och Hooghe & Jacobs) visar att i länder med stark public service är tilliten högre till medmänniskor och institutioner och medborgarna är mer välinformerade och deltar i högre utsträckning i demokratiska processer.16


Folkbildning genom digitala medier

Inledning

Det framstår tydligt att både regeringens och SVTs ambitioner om folkbildning genom public service är genomarbetade och väl uttänkta. Ändå har public service misslyckats! Polarisering ökar, samhällsproblemen blir allvarligare och politiker är passiviserade inför de globala utmaningarna. Det finns ingen anledning att döma någon för detta, utan förhållandet är ett resultat av kollektiv brist på vishet/insikt/kunskap, dvs bildning och folkbildning. Vi är alla politiska väljare, opinionsbildare, beslutsfattare, konsumenter, investerare, och ibland politiker. Därmed är vi kollektivt ansvariga. Denna brist har alltid funnits, men ju mer komplext samhällssystemet blir, desto högre krav ställs på människors klokhet för att förvalta och utveckla dito, och det vishets-gap som växt allt snabbare under de senaste årtiondena har avslöjat bristerna alltmer, i form av ökade olösta globala utmaningar och mer allvarliga samhällsproblem.

Forskare har konstaterat att vi människor har plastiska hjärnor som kan förändras, både på gott och ont. Kanske var det redan på 1950-talet då Sven Lindqvist skrev boken "Reklamen är livsfarlig" som det började gå utför, då vi blev fångade i en reklam- och konsumtionsvåg som i våra dagar växt sig till en tsunami som ingen undkommer. Det ena har gett det andra. Idag är hela samhällssystemet impregnerat av problem som förenklat kan tillskrivas de sju dödssynderna - högmod/stolthet, girighet, lust, avund, frosseri, vrede, lättja. De är dessa värderingar som marknadssystemet lever av, och som säljer produkter, tjänster och framtidsdrömmar. Våra hjärnor må vara skarpa på flera sätt, och kunskapen är ofta stor, men den djupa visheten ligger djupt otillgängligt begravd. Hur kommer man tillrätta med detta misslyckande, under relativt ordnade former? Om problemet är brist på vishet/insikt/kunskap så bör lösningen vara den motsatta, dvs en kraftigt ökad folkbildning, och ökad bildning inom skolan.

Varför folkbildning i digitala medier?

Anledningarna är bland annat:

  • de flesta människor tillbringar mycket tid på digitala medier

  • här förekommer mest fake-news som behöver förtroendeingivande motpoler

  • i en diversifierad medievärld kan många befolkningsgrupper nås

  • oberoende av tid och rum

  • mycket rörlig bild som gynnar folkbildningsprocessen

  • kostnadseffektiv folkbildningsmetod

  • kan skifta budskap snabbt

  • kan skräddarsys beroende på fokusgrupp och geografisk placering

  • tillåter interaktivitet

Nackdelen är att ansikte-till-ansikte-dialog inte ryms i konceptet och att längre och djupare digitala dialoger än så länge är mindre förekommande.

Syfte och design av digital folkbildning i digitala medier

Syftet med digital folkbildning i digitala medier är att uppnå folkbildning där mediet har sina fördelar. Det innebär att hitta kommunikationsaktiviteter som ökar vishet/insikt/kunskap: Dessa inre färdigheter kan vara:

Helhetsseende

I varje situation se helheten t ex av vårt/andras agerande, samhällsproblem och globala utmaningar, system, teknologier, etcetera. Det innebär träning i att:

  • integrera fragmenterad kunskap i en större helhet

  • förstå hur jag, andra, grupper, samhälle, natur och system interagerar

  • förstå hur förändringar i fragment kan ändra helheten

  • förstå subjektivitet

  • förstå kontext

  • förstå historia

Värderingar, mänskliga behov, känslor

Förstå hur värderingar, dygder, känslor och mänskliga behov påverkar våra beslut, tankar, ord och agerande. Det innebär träning i att:

  • förstå betydelsen av olika sociala värderingar, dygder och mänskliga behov

  • förstå långsiktiga konsekvenser av olika sociala värderingar, dygder och mänskliga behov

  • förstå sociala värderingar, dygder och mänskliga behov i olika sammanhang

  • förstå hur sociala värderingar, dygder och mänskliga behov fungerar i praktiken

  • praktisera en medveten användning av sociala värderingar, dygder och mänskliga behov

Ledarskap

Leda sig själva och andra. Det innebär träning i att:

  • förstå sig själv, andra, organisationer och samhälle

  • förstå mänsklig motivation

  • förstå olika sätt att besluta

  • förstå kropp, själ och sinne

  • skapa intern och extern stabilitet

  • förstå och genomföra olika typer av coaching

  • förstå effekterna av osäkerhet

Kritisk analysförmåga

Kunna kritiskt analysera allt vi hör och ser, och kunna se saker från olika perspektiv. Det innebär träning i att:

  • erkänna problem

  • förstå betydelsen av fakta

  • samla och ordna relevant information

  • erkänna oförstådda antaganden och värden

  • förstå och använda språk med noggrannhet, tydlighet och urskiljning

  • tolka data, bedömning av bevis och utvärdering av argument

  • erkänna existensen av logiska relationer mellan förslag

  • dra tillräckligt motiverade slutsatser och göra relevanta generaliseringar

  • testa slutsatserna och generaliseringarna som uppkommer

  • rekonstruera sina trosmönster på grundval av ny bredare erfarenhet/kunskap

  • göra rätta bedömningar om specifika saker och egenskaper i vardagen

Kreativitet och problemlösningsförmåga

Vara mer kreativ och kunna lösa problem. Det innebär träning i att:

  • hitta dolda mönster

  • förbindelser mellan till synes orelaterade fenomen

  • generera nya idéer

  • hitta relevanta fakta

  • använda intuition och känslor

  • vara icke-dömande

  • förstå logiska barriärer

  • ifrågasätta

Empati

Bli empatisk, det vill säga sätta sig in i hur det är att vara i andra människors situation. Det innebär träning i att:

  • känna andra människors och djurs känslor

  • förstå hur andras känslor påverkar deras beteende

  • förstå hur mitt beteende påverkar andra människor

  • förstå hur andras beteenden påverkar andra människor

Teoretisk kunskap

Förstå allt som rör ett hållbart samhälle och mycket mer. Det innebär träning i att:

  • förstå relevant teoretisk kunskap

  • förstå teoretisk kunskap i praktiska termer

  • förstå hur man utvecklar teoretisk kunskap

  • förstå historien bakom teoretisk kunskap

  • förstå konsekvenserna av teoretisk kunskap

Praktiska färdigheter

Bli mer praktiska t ex inom odling, naturvård, hantverk, teknik, etc. Det innebär träning i att:

  • förstå praktiska färdigheter

  • utöva relevanta praktiska färdigheter

  • förstå konsekvenser av praktiska färdigheter

  • förstå hur man utvecklar praktiska färdigheter

Konfliktlösningsförmåga

Öka förmågan till konfliktlösning. Det innebär träning i att:

  • förstå orsakerna till konflikten

  • lyssna aktivt

  • förstå hur den andra ser konflikten utifrån deras tro, perspektiv och attityd

  • förstå den andres känslor

  • förstå hur den andra personen upplever mitt beteende

  • förstå och använda olika konfliktlösningstekniker

Att visualisera ovanstående punkter i digitala medier i form av högkvalitativ digitala TV-produktioner eller i enklare form av frågeställningar, fakta, påståenden, kloka slogans, positiva bilder, rollmodeller, miljövänliga initiativ, etcetera, är inte speciellt svårt. Vi menar således att public service aktivt skall sprida dessa budskap i digitala medier.

Vi poängterar, för att missförstånd skall undvikas, att folkbildning i digitala medier inte handlar om indoktrinering eller utbildning. Bildning är motsatsen till indoktrinering/utbildning, där utbildningens mål är en bestämd och begränsad yrkeskompetens, medan bildning syftar till att omvandla hela människan, dess inre förmåga, insikter, moraliska och etiska uppfattning, också känt som personlighetsutveckling. Syftet är att överföra ett tydligt budskap som mottagaren registrerar och som gynnar utvecklingen av de inre färdigheterna, som beskrivit ovan, och som är grunden för att ta kloka beslut.

Digitala redskap

Alla digitala redskap som har en signifikant spridning i samhället bör användas inklusive adekvata appar, som kan höja folkbildningseffektiviteten. Eventuellt skulle förslag "Folkbildning genom digitala medier" samordnas med förslag "Digital utomhuskommunikation".

Resultat av folkbildning genom digitala medier

Det som händer när vi exponeras för dessa digitala budskap varje dag är att de lägger sig i vårt undermedvetna där de bearbetas och även blir till samtalsämnen. I kombination med exempelvis vuxenutveckling på arbetsplatser, enligt Folkbildas förslag, blir folkbildningen ännu effektivare. Dessutom kan kontrasten mellan folkbildning genom digitala medier, och annan digital reklam och ytlig samhällsopinion, vara tankeväckande.

Finansiering av folkbildning genom digitala medier

Vi anser att staten bör kunna skapa egna digitala pengar för att finansiera den gigantiska omställning som krävs för att uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle, inklusive folkbildning genom digitala medier. Tillfällig eventuell överhettning av ekonomin på grund av denna ekonomiska stimulans kan regleras genom att tillfälligt minska statliga investeringar, och därmed undvika oönskad inflation, och/eller använda andra finanspolitiska redskap. Vi bedömer risken som relativt liten.

Vi är medvetna om att ökad folkbildning är avgörande, för att denna finansieringsmetod skall fungera, det vill säga att medborgare agerar klokt även om ekonomin stimuleras med digitala pengar. Med detta menas att medborgare engagerar sig aktivt i omställningsprocessen, att ohållbar konsumtion och oförsvarbara investeringar minskas, och att människor anpassar sin konsumtion och sina investeringar så att betalningsbalansen med utlandet blir långsiktigt neutral eller positiv. Dessa insikter bör prioriteras i en tidig fas av folkbildningsprocessen. I övrigt är manöverutrymmet för hållbara investeringar obegränsat. Ur ett nationalekonomiskt perspektiv menar vi att folkbildning genom digitala medier är självfinansierande på sikt, då de positiva effekterna i form av minskade kostnader för samhällsproblem, med stor marginal kommer att överstiga kostnaderna.


Fotnoter

1 Ett oberoende public service för alla. Slutbetänkande av Parlamentariska public service-kommittén. 2018 https://www.regeringen.se/49dde7/contentassets/faf1e6260e554e3fa84d300462759c31/ett-oberoende-public-service-for-alla--nya-mojligheter-och-okat-ansvar-sou-201850.pdf

2 Ibid.

3 Ibid.

4 Ibid.

5 Ibid.

6 Ibid.

7 Ibid.

8 Ibid.

9 Sveriges Televisions public service-redovisning 2018

https://www.svt.se/omoss/media/filer_public/30/df/30df1949-e675-4791-b641-89571cbbe7ba/public_service-redovisning2018.pdf

10 Ibid.

11 Ibid.

12 Ibid.

13 Ibid.

14 Ibid.

15 Ibid.

16 Ibid.