Vad kan vi lära oss från tidigare civilisationer?

Tvivel är vetandets begynnelse

Det kan vara relevant att göra en tillbakablick på mänsklighetens historia för att förhoppningsvis lära sig något inför framtiden. Enligt en NASA-finansierad studie har minst 32 avancerade civilisationer funnits före vår egen. Även om varje civilisation har varit unik har samtliga viktiga historier att berätta. Många länder beskrivs idag som utvecklingsländer och det lätt att lura sig att tro att dessa regioner alltid varit underutvecklade. Så är inte fallet. Många delar av de idag fattigare länderna var tidigare högpresterande och dagens rika länder var då de mindre utvecklade.

  • Irak, daterad före Egypten, betraktas som den första sofistikerade urbana civilisationen. Sumer och Akkad, två av dess stora antika samhällen hade en historia som gick tillbaka till de tidigaste mänskliga bosättningarna under tredje årtusendet f.Kr. Dessa människor skrev ner saker, betalade skatt och gick i skolan. Syrien och Irak införde de första juridiska koderna och lade grunden för matematik och astronomi.
  • I Sudan och Etiopien fanns det städer vid 1500 f.Kr. och afrikaner var tillräckligt välorganiserade för att invadera och hålla södra Egypten under en period av cirka 200 år i början av det första årtusendet f.Kr. Etiopien hade också sina egna skrifter, mynt och stadscentra med mångkulturella byggnader.
  • Det persiska imperiet som blomstrade mellan 600 f.Kr. och 300 f.Kr. överträffade till och med Rom, och det omfattade över femtio miljoner människor.
  • Grekland befann sig under femte och fjärde århundradet f.Kr. i frontlinjen av den europeiska civilisationen och utvecklade politik, filosofi, matematik, vetenskap, litteratur och historiografi.
  • Under de Mauryanska kungarna 321 f.Kr. till 185 f.Kr. var Indien särskilt avancerad inom matematik, medicin och metallurgi.
  • En höjdpunkt i kinesisk historia var omkring 200 f.Kr. med slutförandet av den kinesiska muren.
  • För två tusen år sedan fanns stora blomstrande städer, inklusive Timbuctoo, i Sahel, söder om Sahara.
  • En arabisk besökare år 1331 e.Kr. beskrev den östafrikanska staden Kilwa som en av de vackraste i världen. År 1400 e.Kr. hade Afrika cirka 36 städer med mer än 20 000 invånare, jämförbart med antalet i Europa.
  • Den forntida huvudstaden, Tenochtitlan grundat av Aztekerna år 1325 e.Kr., hade en befolkning på 90 000 när London bara inhyste 40 000 människor. Stadens sanitetssystem låg långt före allt i Europa fram till slutet av artonhundratalet.
  • Inkas kunglig väg mätte över 500 mil, längre än den längsta romerska vägen. Aztekerna var också avancerade inom kirurgisk teknik och utförde bentransplantationer.

Historien är full av sofistikerade civilisationer och kulturer som förföll och kollapsade. Ett exempel är det romerska imperiet där romarna blev feta, lata och dekadenta, ändå troende att de var världens elit och att de kunde ha och njuta av allt de ville i evighet. Intriger, lyx och politiska konflikter var vardagsrutin. Det huvudsakliga bekymret för Roms härskare var att hålla medborgarna lojala, eftersom de uppfattades som ett större hot än externa inkräktare. Mat och underhållning blev lösningen. Legosoldater hyrdes in eftersom romarna inte ville eller orkade strida. Korruptionen förstörde Rom inifrån. Även om flera personer försökte varna makthavarna under lång tid hände inget. Från papyrusrullar kan man läsa "Syndarna finns överallt. Det finns inga förnuftiga människor kvar."

Av alla stora kungarike kännetecknades 1700-talets elit i Frankrike som den kanske mest hedonistiska, med njutning och lyx i alla dess former, men med liten hänsyn till folket som skapade rikets rikedomar. Det slutade med statlig bankrutt och revolution.

Vad kan vi lära av dessa civilisationer? Kanske främst att de kännetecknas av stor brist på vishet/insikt/kunskap, speciellt ju mer komplexa de blir, vilket resulterar i allt allvarligare samhällsproblem, ökande systemrisker och låg resiliens mot störningar. Vår civilisation befinner sig i detta slutskede, och måste, för att undvika en totalkollaps, investera i långsiktiga politiska reformer som ökar vishet/insikt/kunskap hos befolkningen.