Fredlig civilförsvarsplikt för ungdomar 16-25 år

Att vara förberedd, även för det värsta, skapar ett inre lugn

Diskussionunderlag

Författare: Christer Nylander
Datum 2019-11-11

Inledning

Syfte

Begrepp

Metod och material

    Avgränsningar

    Sekundärmaterial

Bakgrund

Civilförsvar

Civilförsvarsförbundet

Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet

Svensk krisberedskap och totalförsvar 1930-t - 2018

Svensk nuvarande krisberedskap och totalförsvar

Myndigheter med ett särskilt ansvar för krisberedskap

Fredlig civilförsvarsplikt för ungdomar 16-25 år

Vad ungdomar bör lära sig

Hur designar man fredlig civilförsvarsplikt?

Vem organiserar fredlig civilförsvarsplikt?

Hur finansieras fredlig civilförsvarsplikt?


Inledning

Ett lands krisberedskap och totalförsvar är ett mycket komplext ämnesområde. Det kan beskrivas i form av statistik, organisationer, strukturer, grundlagar, vanliga lagar, förordningar, myndighetsföreskrifter, kommunala föreskrifter, checklistor, etcetera. Myndigheter har valt detta tillvägagångssätt. Beredskapen kan också återges genom att åskådliggöra hur resilient samhällssystemet är designat eller vilka kunskaper och färdigheter som medborgarna besitter som resulterar i detsamma.

Begreppet resiliens handlar om samhällets förmåga att hantera yttre och inre störningar. Med det menas hur väl samhället kan hantera en mångfald företeelser och händelser som hotar eller kan ge skadeverkningar på samhällsfunktioner, fysiska tillgångar och medborgare, inklusive kapaciteten att utvecklas vidare därefter. Dessa händelser kan vara krig, internetattack, bränsleblockad, råvarubrist, transportstörning, jordbävning, extremt stark solstorm, pandemi, finanskrasch, massmigration, terrorattack, massförstörelsevapen, tsunami, missväxt, oljeprischock, massarbetslöshet, färskvattenbrist, ekosystemkollaps, kärnkraftsolycka, skogsbränder, kollaps av infrastruktur, etcetera. Dessa situationer kan förvärras allvarligt eftersom risken för dominoeffekter är stor då det globala systemet är komplext sammanlänkat. Kedjereaktionerna kan antingen inträffa direkt genom en ovanlig händelse eller indirekt genom att nå en "tipping point". Systemrisker är komplexa att analysera och förutsäga på grund av exempelvis negativa och positiva återkopplingsslingor, tidsförskjutningar etcetera.

Därutöver står Sverige och andra länder inför en aldrig tidigare skådad omställningsprocess, på grund av den fjärde industriella revolutionen och FN:s 17 hållbarhetsmål. Denna gigantiska samhällsomvandling resulterar också i systemrisker och behov av ökad resiliens. Dessa sammanlagda utmaningar kräver att ungdomar är väl förberedda inför vuxenlivet.

Syfte

Syftet med detta dokument är att ge en bakgrund till förslaget "Fredlig civilförsvarsplikt för ungdomar 16-25 år".

Begrepp

Beredskapslarm: Innebär att de speciella författningar som anges i 13 § FTH omedelbart tillämpas i sin helhet (fullmaktslagarna, bland annat förfogandelagen och ransoneringslagen).1

Den svenska förvaltningsmodellen: Paragraferna i regeringsformen som reglerar förbudet mot ministerstyre som avses. Det svenska förbudet mot ministerstyre innebär dels att regeringen ska fatta sina beslut kollektivt, dels att myndigheterna självständigt får besluta i de frågor som rör myndighetsutövning och lagtillämpning. Till sin hjälp att styra riket har regeringen också cirka 400 centrala myndigheter, nämnder, statliga bolag och centrala verk som lyder under regeringen och som sorterar under de olika departementen. 2

Normhierarkin och regeringsformen: Grundlagarna och regeringsformen utgör utgångspunkten för all annan lagstiftning. Enkelt uttryckt placeras all lagstiftning in i en normhierarki där grundlagarna, vanliga lagar, förordningar samt myndighetsföreskrifter och kommunala föreskrifter ingår i fallande ordning. 3

Konstitutionell beredskap: Avser de regler som finns främst i 15 kap. Regeringsformen (RF) om krig och krigsfara. Det handlar därmed om hur lagstiftaren har försökt att i förtid tänka igenom hur det centrala beslutsfattandet behöver struktureras i händelse av krig eller krigsfara. 4

Krigsdelegationen: I 15 kap. 2 § RF finns grundregeln rörande krigsdelegationen. Krigsdelegationen kan träda i riksdagens ställe vid krig eller krigsfara om förhållandena kräver det. 5 

Samhällsstörning: Avser företeelser och händelser som hotar eller ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället. 6

Några organisationer inom krisberedskap och totalförsvar

BN Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

Civilförsvarsförbundet

CTSS Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet

MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

EBA Enheten för beredskap och analys

ERCC Emergency Response Coordination Centre [EU-organ]

FFO Frivilliga försvarsorganisationer

FHS Försvarshögskolan

FM Försvarsmakten

FRA Försvarets radioanstalt

FRG Frivillig Resursgrupp

JRCC Sjö- och flygräddningscentralen [Joint Rescue Coordination Centre]

KBM Krisberedskapsmyndigheten

MUST Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten

Nato Nordatlantiska fördragsorganisationen [North Atlantic Treaty Organization]

NCT Nationellt centrum för terrorhotbedömning

SIKA Statens institut för kommunikationsanalys

SIS Statens informationsstyrelse

SPF Styrelsen för psykologiskt försvar

SRV Statens räddningsverk

SSK Enheten för samordning av samhällets krisberedskap


Källa: Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige (2019) 7

Metod och material

Avgränsningar

Dokumentet handlar om krisberedskap och totalförsvar i Sverige i relation till förslag om Fredlig civilförsvarsplikt för ungdomar 16-25 år.

Sekundärmaterial

Valda källor utgörs i dominerande grad av böcker, artiklar och rapporter från kända svenska institut, universitet och tidningar. OBS! Paragrafer i kapitel "Bakgrund" har i samtliga fall kopierats direkt från källor utan angivelse av citat, endast fotnot. Text har kopierats och sammanfogats till en relevant helhet utifrån detta dokuments syfte. 

Bakgrund

Civilförsvar

Begreppet civilförsvar myntades 1944, då Luftskyddsinspektionen och Statens utrymningskommission slogs samman. När lagen (1994:1720) om civilt försvar trädde i kraft försvann den statliga organisationen Civilförsvaret. Lagen gav kommunerna det totala ansvaret för det civila försvaret på lokal nivå inklusive bestämmelser om hemskydd, verkskydd och befolkningsskydd. Samtidigt som riksdagen antog lagen om civilt försvar antogs även lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.8

Begreppet civilförsvar används inte längre i Sverige. Idag benämns samma typ av verksamhet räddningstjänst under höjd beredskap och befolkningsskydd. Dock finns begreppet kvar i folkrättslig mening där civilförsvarspersonal (det vill säga de som under höjd beredskap tjänstgör i den kommunala räddningstjänsten eller fullgör uppgifter inom befolkningsskyddet) ska vara utmärkta med det internationella tecknet för civilförsvar för att få folkrättsligt skydd.9

Det svenska civila försvarets mål är:

  • att skydda civilbefolkningen

  • att tillse att samhället och befolkningen kan försörjas med livsnödvändiga resurser

  • att tillse att de viktigaste samhällsfunktionerna fungerar

  • att bidra till Försvarsmaktens förmåga att lösa sin uppgift vid ett angrepp på Sverige och/eller i omvärlden

  • att bidra till fred och säkerhet i omvärlden

  • att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred.10

Det civila försvaret i Sverige är inte en organisation. Verksamheten bedrivs av statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer.11

Civilförsvarsförbundet

Civilförsvarsförbundet är en frivillig försvarsorganisation med siktet inställt på säkerhet både till vardags och vid kriser i samhället. 12 Sedan starten är Civilförsvarsförbundet en civil del av den svenska krisberedskapen.

Civilförsvarsförbundets verksamhet:

  • Opinionsbildning och annat påverkansarbete för ett säkrare samhälle till vardags och vid kris. De deltar i debatten och är engagerade i flera organisationer som Forum - Idéburna organisationer med social inriktning, Svenska rådet för hjärt-lungräddning, Svenska Förstahjälpen-rådet och Centralförbundet Folk och Försvar och deltar i Frivilliga försvarsorganisationers samarbetskommitté, FOS.

  • Information till medborgarna.

  • Målgruppsanpassade kurser i hur man själv förebygger, förbereder och hanterar utsatta lägen och kriser.

  • Kurser i första hjälpen, hjärt-lungräddning, krisstöd med mera.

  • Information om och utplacering av hjärtstartare utanför sjukvården för ett hjärtsäkrare Sverige.

  • Utbildar och utvecklar frivilliga förstärkningsresurser: Frivilliga Resursgruppen (FRG), akutgrupper, eftersöksgrupper.

Medlemskapet i Civilförsvarsförbundet ger möjlighet till personlig utveckling och utökad kompetens. Det är också ett uttryck för samhälleligt ansvarstagande: genom att hjälpa varandra hjälper vi oss själva. Civilförsvarsförbundet har stor lokal förankring med lokalföreningar som omfattar cirka 200 kommuner. Verksamheten vilar på en värdegrund om bland annat ansvarstagande och respekt för varandra. Alla kan vara med oavsett könsidentitet, ålder, sexuell läggning, etnisk och religiös bakgrund med mera. Det krävs heller inte att man är svensk medborgare och man behöver inte bära vapen.

Medlemmar: 16 597

Andel män: 58%

Andel kvinnor: 42%

Föreningar: 184

Distrikt: 21

Instruktörer: 170

Anställda: 6

Frivilliga resursgruppen (FRG) finns i cirka 165 kommuner. 13

Under 2016 fick Civilförsvarsförbundet kraftigt indragna anslag på grund av ändrade anslagsregler. Civilförsvarsförbundet ger ut "Boken om hemberedskap"

Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet

Nedanstående är utdrag av delar av den välskrivna rapporten "Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige" (2019) producerad av Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) inom Försvarshögskolan, och har för avsikt att ge läsaren en förståelse på systemnivå för Sveriges krisberedskap och totalförsvar.

Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) vid Försvarshögskolan bildades 2018 och samlar Försvarshögskolans unika kompetenser och möter samhällets kunskapsbehov inom totalförsvar och samhällets säkerhet. Den förnyade totalförsvarsplaneringen är särskilt viktigt för att kunna planera för, motverka och hantera de allvarliga påfrestningar som det moderna samhället kan ställas inför för vid olyckor, kriser och krig. Systemperspektivet ökar förutsättningarna att agera effektivt och att anpassa planer och rutiner till oväntade händelser. I förlängningen ökar möjligheterna att uppnå målet med systemet; ett säkert och motståndskraftigt Sverige där alla och envar är inkluderade och tar ansvar utifrån sin förmåga." Nya överenskommelser har tecknats mellan MSB och Sveriges kommuner och landsting (SKL) om att kommuner och landsting ska påbörja ett aktivt arbete med civilt försvar under perioden 2018-2020. Det har också genomförts riktade insatser mot den enskilde medborgaren och under försommaren 2018 fick alla hushåll broschyren "Om krisen eller kriget kommer".14

Svensk krisberedskap och totalförsvar 1930-t - 2018

Det svenska totalförsvaret utvecklades som ett svar på andra världskrigets totala krig där militärt och civilt försvar skulle samverka och samordnas för maximal försvarseffekt. Frivillig försvarsverksamhet har uppstått spontant genom människors vilja att stötta försvaret och har sitt ursprung i mitten på 1800-talet. Under 1930-talet ökade spänningarna i Europa. Demokratier gav vika och vid slutet av 1930-talet var mer än hälften av Europas länder diktaturer. Under andra världskriget utvecklades sedan den svenska försvarsförmågan för att möta hotbilden. I augusti 1939 höll Statsminister Per Albin Hansson ett radiosänt tal där han hävdade att "vår beredskap är god". Försvarsbeslutet från 1925 hade dock lett till en stor nedrustning av försvaret under mellankrigstiden, och försvarsberedskapen var dålig. En månad senare utbröt andra världskriget och Sverige införde ransoneringskort. Hemvärnet inrättades genom riksdagsbeslut 1940. Frivilliga yngre som ännu inte gjort sin värnpliktsutbildning och äldre män över 47 år fick då möjlighet att tjänstgöra i beredskapsförband som bevakade Sveriges gränser. Redan hösten 1940 hade 90 000 män anslutit sig till Hemvärnet. Det fanns ett påtagligt hot och en rädsla för en tysk invasion av Sverige under våren 1940. Sverige var i behov av ett kraftfullt försvar - både mentalt och materiellt. Regeringen beslutade därför om att inrätta Statens Informationsstyrelse (SIS). Myndigheten hade i uppgift att upplysa, granska, kartlägga och styra den svenska opinionsbildningen och i viss mån även folkopinionen. SIS använde sig av de så kallade "grå lapparna", som skickades till medierna med uppmaningar om vilken information som inte skulle förmedlas i tidningar och radio. Den svenska militära upprustningen och beredskapen behövde finansieras och i april 1940 vädjade finansministern Ernst Wigforss till svenska folket att teckna obligationer så kallade folklån. 1941 igångsattes kampanjen "en svensk tiger". Vaksamhetskampanjen och folkets tystnad skulle försvåra spioners verksamhet i landet. Tigern spreds i 400 000 exemplar till caféer, tågkupéer, restauranger, företag och personalutrymmen och den fanns också på baksidan av exempelvis inskrivningsböcker, på resväskor och på brevpapper och kuvert. Försvarsbeslutet 1942 innebar kraftigt höjda anslag till det svenska försvaret. Under 1943 publicerades "Om kriget kommer - vägledning för Sveriges medborgare", ett häfte med detaljerad information om hur civilbefolkningen skulle agera i händelse av krig. Den militära mobiliseringen var omfattande och påverkade alla. Sverige köpte in flygplan, kanoner och fartyg och det byggdes försvarslinjer bestående av bunkrar och artillerifort. Alla kände någon som låg inkallad och försvarsviljan var stark. Under andra världskriget var Sverige beroende av tillförsel utifrån för att säkra livsmedelsförsörjningen. Både 1940 och 1941 var missväxtår och under 1942 hårdnade situationen. Kråka och skata gick under benämningen skogsfågel och i Enskede slakthus godkändes 2000 rävar som ätbara. Bensin och olja var akuta bristvaror under kriget, men en stor del av trafiken (och delar av jordbruket) kunde fungera med hjälp av gengasaggregat som eldades med träkol. Smörjolja var också en bristvara, men 1943 kunde de första leveranserna av svensktillverkat tjärsmörjolja ske. 1943 hade Sverige nog med resurser för att kunna klara av en "fullständig blockad och avspärrning under minst sex månader". Samma år var det svenska försvaret också tillräckligt starkt för att våga säga nej till tyska krav på bland annat transporter av soldater på svenska järnvägar. 

Under senare delen av 1950-talet och fram till 1966 planerades det civila försvaret för att kunna hantera ett kärnvapenangrepp. Fysiskt skydd var inte längre möjligt och den skyddsrumsutbyggnad som pågått sedan krigsåren framstod som överspelad. Istället måste städerna tömmas på större delen av sin civilbefolkning som skulle spridas ut i avlägset belägna områden. Denna hotbild minskade 1966 då Sverige omfattades av det "västliga kärnvapenparaplyet". I 1961 års utgåva av "Om kriget kommer" hade omfånget ökat till knappt 50 sidor. 1968 års försvarsbeslut innebar politiska krav på flera kostnadseffektiviseringar av Sveriges militära försvar. 1977 års försvarsbeslut kom att utgöra en fortsatt reducering av försvaret. Under slutet av 1970-talet hade en ny oljekris återigen skapat internationell oro. 1982 års försvarsbeslut kom att utgöra en ytterligare fortsatt reducering av försvaret. I mitten av 1980-talet innefattade Försvarsmaktens krigsorganisation totalt cirka 850 000 personer, Hemvärnet medräknat. Beredskapslagren under kalla kriget skedde i förråd utspridda över hela landet i syfte att minska sårbarheten. I förråden lagrades bl.a. legeringsmetaller, kol, olja och drivmedel till bl.a. jordbruk samt konserver, matolja och insatsvaror för att säkra livsmedelsförsörjningen. Långt in på 1990-talet fanns det enorma lager med kaffe som bara fick användas om kriget kom. Så småningom började arbetet med att avveckla dessa enorma lager av (ur beredskapssynpunkt) viktiga varor - alltifrån olja, baslivsmedel, komponenter etc. Bland annat såldes 1,2 miljoner kubikmeter olja. När lagren minskade kunde staten också sälja lagerutrymmen. I november 1989 raserades Berlinmuren och knappt ett år senare återförenades Väst- och Östtyskland. Två år senare, i september 1991, upplöstes Sovjetunionen och därefter Warszawapakten. I propositionen inför 1992 års totalförsvarsbeslut avskrevs hotet om ett storskaligt angrepp på Centraleuropa. Samtidigt som den militära spänningen i världen minskade, ökade efterfrågan på räddningsinsatser. SRV fick nya och omfattande internationella uppgifter i samband med stora jordbävningar, flyktingströmmar och skogsbränder i andra länder. År 1994 minskades antalet militär- och civilområden till tre stycken: Norra, Mellersta och Södra militärområdet/civilområdet. Arméns numerär vid mobilisering var vid slutet av andra världskriget cirka 600 000 personer. Denna siffra hade ökat till cirka 700 000 personer i början av 1980-talet med anledning av den demografiska utvecklingen. Som mest beräknades cirka 850 000 personer, inklusive cirka 110 000 hemvärnssoldater, kunna mobiliseras för det militära försvaret av Sverige. Försvarsbesluten under detta decennium medförde kraftiga reduceringar och fram till år mellan 1990 och 2000 minskade den beräknade mobiliseringsnumerären med cirka två tredjedelar. Försvarsbeslutet år 2000 kom att utgöra ett tydligt steg bort från den försvarsstruktur som byggts upp under andra världskriget. Bedömningen var att det i princip saknades militära hot mot Sverige i början av 2000-talet. Efter de förändringar som gjordes år 2002, har svensk krisberedskap prövats på samtliga nivåer. Ett urval av händelser är mordet på utrikesminister Anna Lindh 2003, översvämningarna i Småland 2004, flodvågskatastrofen (tsunamin) i Asien 2004, stormen Gudrun 2005, det kemiska utsläppet i Helsingborg 2005, bussolyckan i Arboga 2006, väg- och järnvägsskredet (E6) i Bohuslän 2006, evakueringen av svenskar från Libanon 2006, stormen Per 2007, den "nya" influensan A(H1N1) 2009, helikopterrånet i Västberga 2009, självmordsbombaren på Drottninggatan i Stockholm 2010, tsunamin och kärnkraftsolyckan i Japan (Fukushima) 2011, evakueringen av svenskar från Libyen 2011, terrorattentaten i Oslo och på Utöya 2011, oljeutsläppet vid Tjörn 2011, Greklands skuldkris 2011-2012, upploppen i främst Stockholmsområdet 2013, Ukrainakrisen och annekteringen av Krim 2014, skogsbranden i Västmanland 2014, terroristattackerna i Paris 2015, skolattacken i Trollhättan 2015, flyktingsituationen (med start) 2015, terrorattentatet på  Drottninggatan 2017 och skogsbränderna sommaren 2018. 

År 2014 införde Nato det nya fördjupade partnerformatet Enhanced Opportunity Programme (EOP) som Sverige anslöt sig till. Delegationen svarar för Sveriges samarbete med Nato inom ramen för Partnerskap för fred (PFF) och det Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPR). Sverige har även undertecknat ett värdlandsavtal med Nato som syftar till att öka Försvarsmaktens förmåga att ge och ta emot civilt och militärt stöd från Natoländer. Efter 2013 ändrades omvärldsläget och därmed förutsättningarna för svensk säkerhetspolitik. Det militära hotet i närområdet bedömdes som högre efter Rysslands annektering av Krim och aggression i östra Ukraina samt efter mer uttalade ryska stormaktsambitioner och incidenter i Östersjöområdet. Hotet från terrorism bedömdes som högre. Det vilande värnpliktsförsvaret återupptogs, totalförsvarsplaneringen återupptogs och Försvarsmakten formulerade en ny doktrin inriktad på territorialförsvar. Krisberedskapssystemet fortsatte att utvecklas för att hantera fredstida kriser, men började också anpassas till kraven som ställs på ett civilt försvar i krig och höjd beredskap.Den 8 januari 2017 publicerade regeringen den nationella säkerhetsstrategin som är en inriktning och ett ramverk för det arbete som krävs av alla aktörer och nivåer i samhället för att värna Sveriges säkerhet. Dess syfte är att stärka Sveriges förmåga att samordnat förebygga och möta omedelbara och långsiktiga hot. Sista veckan i maj 2018 skickade MSB ut samhällsinformation i broschyren "Om krisen eller kriget kommer". Broschyren utkom senast år 1961. Den nya utgåvan ska öka människors kunskap att bli bättre förberedda på följderna av allvarliga olyckor, extremt väder, it-attacker, terrordåd eller krig. Den nationella säkerhetsstrategin från 2017 utgår från skyddsvärden som liv- och hälsa, demokrati och rättsväsende, ekonomi, invånarnas fri- och rättigheter och statens suveränitet. Den beskriver hot som är både strukturella - såsom naturolyckor, migration, spridning av konflikter - och antagonistiska - såsom främmande staters agerande, terrororganisationer och organiserad brottslighet.

Svensk nuvarande krisberedskap och totalförsvar

Med ordinarie förvaltningsstrukturer menas att inga särskilda lagar träder in vid en krissituation. De lagar som gäller vid normalt tillstånd gäller även vid en krissituation. Enligt Regeringens skrivelse (2009/10:124) innebär ansvarsprincipen att den som har ett ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer. Under allvarliga händelser och kriser finns ett forum för informationsutbyte mellan Regeringskansliet, myndigheter och krishanteringsrådet. I rådet ingår följande myndighetschefer: rikspolischefen (Polismyndigheten), Överbefälhavaren (Försvarsmakten), säkerhetspolischefen (Säkerhetspolisen), generaldirektören för Strålsäkerhetsmyndigheten, generaldirektören för Socialstyrelsen, generaldirektören för MSB, generaldirektören för Affärsverket Svenska kraftnät och generaldirektören för Post- och telestyrelsen (PTS). I rådet ingår även en landshövding som företräder länsstyrelserna. Det ingår också företrädare för de berörda myndighetsansvariga departementen d.v.s. Finansdepartementet, Försvarsdepartementet, Justitiedepartementet, Miljö- och energidepartementet, Näringsdepartementet och Socialdepartementet. Hittills har krishanteringsrådet sammanträtt i extrainkallade möten vid fem tillfällen. Det har skett år 2010 (askmolnet från vulkanen Eyjafjallajökull på Island), 2011 (kärnkraftsolyckan i Fukushima, Japan), 2015 (flyktingsituationen i Sverige och EU), 2016 (överbelastningsattacker som drabbade flera stora svenska mediehus) och senaste tillfället var i samband med skogsbränderna som skedde under sommaren 2018. Statsministern är, vid sidan av att vara regeringschef, också chef för Statsrådsberedningen och för hela myndigheten Regeringskansliet. Därmed ansvarar statsministern ytterst för Regeringskansliets organisation för krishantering.

Myndigheter med ett särskilt ansvar för krisberedskap

Affärsverket Svenska kraftnät

Elsäkerhetsverket

Finansinspektionen

Folkhälsomyndigheten

Försäkringskassan

Kustbevakningen

Livsmedelsverket

Luftfartsverket

Länsstyrelserna

Migrationsverket

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Pensionsmyndigheten

Polismyndigheten

Post- och telestyrelsen

Riksgäldskontoret

Sjöfartsverket

Skatteverket

Socialstyrelsen

Statens energimyndighet

Statens jordbruksverk

Statens veterinärmedicinska anstalt

Strålsäkerhetsmyndigheten

Säkerhetspolisen

Trafikverket

Transportstyrelsen

Tullverket

De myndigheter som har ett särskilt ansvar för krisberedskapen i Sverige är indelade i sex så kallade samverkansområden (SO):

  • Teknisk infrastruktur (SOTI),

  • Transporter (SOTP),

  • Farliga ämnen (SOFÄ),

  • Ekonomisk säkerhet (SOES),

  • Geografiskt områdesansvar (SOGO) och

  • Skydd, undsättning och vård (SOSUV).

Från och med 1 januari 2017 är MSB ordförande i samtliga samverkansområden. Civilsamhället består av olika organisationer, stiftelser, kyrklig verksamhet eller föreningar som samlas på frivillig basis, men det är inte en del av den offentliga verksamheten. De frivilliga försvarsorganisationerna (FFO) bedriver verksamhet som omfattar försvarsupplysning samt rekrytering och utbildning av frivilliga för uppgifter inom krisberedskapen och totalförsvaret. De har en särskild utpekad ställning enligt Förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. Det finns för närvarande 18 frivilliga försvarsorganisationer:

Flygvapenfrivilligas Riksförbund

Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund

Frivilliga Flygkåren

Frivilliga Motorcykelkårernas Riksförbund

Frivilliga Radioorganisationen

Försvarets Personaltjänstförbund

Insatsingenjörernas Riksförbund

Sjövärnskårernas Riksförbund

Sveriges Bilkårers Riksförbund

Svenska Blå Stjärnan

Svenska Brukshundklubben

Sveriges Civilförsvarsförbund

Svenska Fallskärmsförbundet

Svenska Försvarsutbildningsförbundet

Svenska Lottakåren

Svenska Pistolskytteförbundet

Svenska Röda Korset

Svenska Skyttesportförbundet

MSB och Försvarsmakten erbjuder ekonomiskt stöd till försvarsorganisationerna i form av organisationsstöd. I lagen (2003:778) om skydd mot olyckor specificeras enskilda medborgares ansvar. Enligt lagen är den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön, skyldig att varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för brand eller sådan olycka. Lagen behandlar även tjänsteplikten. Plikten innebär att alla mellan 18-65 år är skyldiga att medverka i räddningstjänst så länge personens kunskaper, hälsa och kroppskraft tillåter det. Tjänsteplikten gör att räddningsledaren för en insats kan begära extra stöd av privatpersoner. Alla svenska medborgare och de som är bosatta i Sverige i åldersspannet 16-70 år är totalförsvarspliktiga. Plikten innebär att tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som personens kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter. Om regeringen har beslutat om höjd beredskap kan allmän tjänsteplikt (inte att förväxla med "tjänsteplikt" enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor) aktiveras om det bedöms nödvändigt för att upprätthålla en viss typ av verksamhet som är av vikt för totalförsvaret. 

MSB och flera andra centrala myndigheter rekommenderar att medborgare ska ha hemberedskap för att klara minst 72 timmar. Under tre dygn ska alla kunna täcka sina grundläggande behov av vatten, mat, värme och information. I försvarsberedningens delrapport från december 2017 föreslås att målsättningen för enskilda medborgares hemberedskap ska utökas till sju dygn, det vill säga 168 timmar. Först därefter kan enskilda förvänta sig stöd från det offentliga i kris och krig.

Fredlig civilförsvarsplikt för ungdomar 16-25 år

Med utgångspunkt från Kapitel Bakgrund och nuläget i samhället är det relevant att ge några synpunkter

  • myndigheter inom krisberedskapen och totaltförsvaret verkar ha en genomarbetad decentraliserad organisationsmodell och ett adekvat styr-/handlingssystem som nog fungerar när störningarna är ganska begränsade (skogsbrand, lokal terrorattack, kärnkraftsolycka, veckolångt strömavbrott, stor olycka, dricksvattenbrist, lättare pandemi, större influensautbrott, begränsad tsunami, kortare internetavbrott, tillfällig oljeprischock, jordskred, översvämning, extrema temperatur, stark storm, kortare avbrott i värmedistribution, större bränder i städer eller på fartyg, lokalt förgiftat dricksvatten, kemikalieolycka)

men

  • krisberedskapen och totaltförsvaret är sannolikt helt otillräckligt om störningarna är mer omfattande (krig, ekosystemkollaps, längre ström- eller internetavbrott, lång bränsleblockad, mer än två veckors matbrist, allvarlig global finanskrasch, extremt stark solstorm, allvarlig pandemi, massiv migration, längre tids råvarubrist (bl a NPK-gödning), längre transportblockad, etcetera.

  • merparten av ungdomar och vuxna är dåligt förberedda för allvarliga kriser och nästan helt orustade för krigssituationer

En annan viktig aspekt är att komplexiteten i samhället är omfattande, med produktionskedjor som är djupt integrerade med andra länders, vilket gör risken för internationella dominoeffekter stor. Därför bör samhället vara designat för att klara även de allvarligaste scenarierna. Därutöver behöver Sverige öka sin förmåga och resiliens att klara den gigantiska omställning som den fjärde industriella revolutionen och FN:s 17 hållbarhetsmål innebär.

Det innebär att Sverige borde rusta sina ungdomar i åldern 16-25 år, med en ettårig obligatorisk civilförsvarsplikt, för att klara de utmaningar som väntar och eventuellt kan inträffa. Eftersom framtida krig, som vi förhoppningsvis slipper, knappast kommer att vara konventionella, är det mer fördelaktigt att träna upp färdigheter som behövs:

  • i vardagslivet

  • vid extraordinära händelser

  • för överlevnad efter en samhällskollaps

  • för att utveckla ett hållbart och fredligt samhälle

Vad ungdomar bör lära sig

Ungdomar är oftast otränade i många av de utmaningar som vuxenlivet innebär. Visserligen har ungdomar fått viss utbildning i skolan, men den glöms ofta snabbt. Nedan framkommer några områden där det behövs utbildning, träning, dialog och reflektion, dvs. bildning.

Vardagen

  • Akuthjälp (hjärt-lungräddning (HLR), första-hjälpen, krisstöd, etc.)
  • Arbete (olycksrisker, arbetsrelationer, arbetsstress, ledarskap, etc.)
  • Demokrati (politiska val, opinionsbildning, politiskt arbete, etc.)
  • Ekonomi (budget, spara, pension, finansiering, etc)
  • Fritid (aktiviteter, mental styrka, olyckor, etc.)
  • Föräldrarskap (barnsäkerhet, uppfostran, familjerelationer, familjestöd, etc.)
  • Hållbarhet (sopsortering, konsumtion, fritid, investeringar, transporter, etc.)
  • Hälsa (motion, diet, hygien, sociala relationer, etc)
  • Partnerskap (sex- och samlevnad, relationer, juridik, etc.)
  • Personlig utveckling (vishet/insikt/kunskapsutveckling)

Extraordinära händelser
Krisberedskap (skogsbrand, lokal terrorattack, kärnkraftsolycka, veckolångt strömavbrott, stor olycka, dricksvattenbrist, lättare pandemi, större influensautbrott, begränsad tsunami, kortare internetavbrott, tillfällig oljeprischock, jordskred, översvämning, extrema temperatur, storm, kortare avbrott i värmedistribution, större bränder i städer eller på fartyg, lokalt förgiftat dricksvatten, kemikalieolycka, etc.

Överlevnad efter en samhällskollaps
Även om samhället har ett stort ansvar för att bland annat el- och telekommunikationer, vattenförsörjning, transporter och sjukvård fungerar, kan en samhällskollaps innebära att ingetdera fungerar. I detta läge har man som enskild person ett stort ansvar för att tillsammans med familj och grannar vara fysiskt och mentalt förberedda för att klara en längre period utan fungerande samhällsfunktioner. Värdefulla mentala faktorer som visat sig vara avgörande för överlevnad i olika krissituationer har varit: kunskap, livsvilja, en positiv attityd, självkontroll, förmåga till riskbedömning, rationellt arbetssätt, okonventionellt tänkande och hänsynstagande till tidsaspekter.

En samhällskollaps kan starta med krig, ekosystemkollaps, längre internetavbrott, lång bränsleblockad, mer än två veckors matbrist, allvarlig global finanskrasch, extremt stark solstorm, allvarlig pandemi, massiv migration, längre tids råvarubrist, längre transportblockad, massarbetslöshet, etcetera. Det finns en mängd aspekter att begrunda för att förbereda sig på en samhällskollaps (dricksvatten, drivmedel, hantering av avlidna, kriminalitet, livsmedel, livsmedelsproduktion, läkemedel, personskador, samarbete, skydd och säkerhet, sjukdomar, transport, äldrevård och mycket mera.

Utveckla ett hållbart samhälle
FN:s 17 hållbarhetsmål är inte bara en rättvisefråga utan också en långsiktig överlevnadsfråga för mänskligheten. Därför är det avgörande att ungdomar får djup kunskap och insikt om målen, och hur dessa kan uppnås. Utbildning, dialog och reflektion är huvudverktyg i denna process.

Hur designar man fredlig civilförsvarsplikt?

Avgörande för framgången med fredlig civilförsvarsplikt är att den uppskattas av ungdomar och att få vill missa detta erbjudande. Det innebär sannolikt en lagom kombination av:

  • lägerboende

  • utmanande och ovanliga aktiviteter

  • positiv stämning

  • tid för dialog och reflektion

  • bygga självkänsla

  • kreativitet

  • praktiska aktiviteter

  • meningsfullhet

  • naturvistelse

  • socialt umgänge

  • avslappnad miljö

Vem organiserar fredlig civilförsvarsplikt?

Mellan 100-120 tusen ungdomar per år kan komma att ingå i fredlig civilförsvarsplikt. Det krävs en personalorganisation som tar ett grundansvar för planering, ekonomi, utbildning, aktiviteter, etcetera. Rekryteringsbasen skulle kunna vara från ideell sektor, både för tillsvidareanställningar och tillfälliga aktiviteter. Ideell sektor har idag 150 000 anställda på hel- eller deltid och omsätter totalt 150 miljarder kronor per år. Här finns stor kompetens inom de områden som behövs. Scouterna, Civilförsvarsförbundet, Naturskyddsföreningen och tusentals andra ideella föreningar har värdefull kunskap och erfarenhet. Därutöver är myndigheter för krisberedskap och totalförsvar en naturlig del av önskvärd kompetens.

Hur finansieras fredlig civilförsvarsplikt?

Förutom personal tillkommer kostnader för bland annat administration, fordon, inkvartering, lokaler, utrustning, kläder och andra aktivitetskostnader. Vi anser att staten bör kunna skapa egna digitala pengar för att finansiera fredlig civilförsvarsplikt. En accelererad folkbildning är avgörande för klara de utmaningar Sverige står inför och fredlig civilförsvarsplikt är en viktig del av dito. Ur ett nationalekonomiskt perspektiv menar vi att fredlig civilförsvarsplikt är självfinansierande på sikt, då de positiva effekterna i form av minskade kostnader för samhällsproblem, ökad resiliens och hållbarhet, med marginal kommer att överstiga kostnaderna.

1 Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige (2019) https://www.fhs.se/download/18.165b2e611685dbe45333940a/1549227413452/F%C3%B6ruts%C3%A4ttningar%20f%C3%B6r%20krisberedskap%20och%20totalf%C3%B6rsvar%20i%20Sverige%202019.pdf

2 Ibid.

3 Ibid.

4 Ibid.

5 Ibid.

6 Ibid.

7 Ibid.

8 Ibid.

9 https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilt_f%C3%B6rsvar

10 Ibid.

11 Ibid.

12 Civilförsvarsförbundet bildades 1937, ändrade namn 1951 från Riksluftskyddsförbundet.

13 https://www.civil.se/om-oss/

14 Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige (2019) https://www.fhs.se/download/18.165b2e611685dbe45333940a/1549227413452/F%C3%B6ruts%C3%A4ttningar%20f%C3%B6r%20krisberedskap%20och%20totalf%C3%B6rsvar%20i%20Sverige%202019.pdf